Debatt

Det är handel – inte lönekrav – som minskar världsfattigdomen

Debatt Artikeln publicerades

Det finns tyvärr än idag politiska rörelser som i grunden inte förstår hur prissättning i en fri ekonomi fungerar, skriver Nima Sandanaji i ett svar till Birgitta Losman och Anders Wallner (mp).

Birgitta Losman och Anders Wallner frågar sig ifall vi är beredda att betala priset för en etiskt försvarbar konsumtion (BT 17/12). Författarna menar att det faktum att en topp är billig innebär att den inte produceras med etiska villkor. De framför därför att vi bör kräva att producenter i tredje världen betalar högre löner. Men får vi verkligen en bättre global utveckling genom att västerländska konsumenter försöker detaljstyra lönenivåerna i utvecklingsländerna?

Till att börjamed är det mycket viktigt att påminnas om att alla länder som idag har en hög levnadsstandard en gång har varit fattiga. Under slutet av 1800-talet var Sverige ett mycket fattigt samhälle där till och med svält kunde förekomma. Införandet av äganderätt och fri företagsamhet innebar en snabb välståndsutveckling som lyfte svenskarna ur fattigdom. Under Sveriges tidiga industrialisering var lönerna låga jämfört med i exempelvis Storbritannien. Detta av den simpla anledningen att svensk ekonomi ännu inte hade blivit lika effektiv som Storbritanniens. Fri handel med omvärlden innebar att Sverige kunde utvecklas och därmed höjdes lönenivåerna.

Irland och Spanienvar relativt sent in på andra halvan av 1900-talet fattiga och starkt reglerade ekonomier. Genom att införa fria ekonomiska system och öppna upp för entreprenörskap har dessa länder idag blivit ekonomiska föredömen. Även dessa samhällen började konkurrera med lägre löner och utvecklades genom öppen och fri handel. Efter kolonialperiodens slut var de sydostasiatiska ekonomierna jämförbart fattiga med Afrika. Men genom att satsa på markandsekonomiska reformer har många länder i regionen utvecklats mot västerländsk levnadsstandard. Först tillverkades billiga och enkla varor i länder som Sydkorea och Taiwan. Idag är industrin högteknologisk. Utvecklingen drevs inte av etisk konsumtion, utan att västerländska konsumenter betalade vad de ansåg en produkt vara värd.

Våra grannländeri Östeuropa har liksom Kina, Indien och Vietnam har gått ifrån socialistisk produktion inom ekonomin till marknadsekonomi. Vi ser en fenomenal stark utveckling i dessa regioner. Lönerna är låga, men ökar mycket snabbt. En drastisk minskning av fattigdomen sker i skrivande stund i världen. I en rapport inför Globaliseringsrådet skriver författaren Johan Norberg om hur världsekonomin närmast fördubblats mellan 1975 och 2005. Den globala fattigdomen har samtidigt mer än halverats mellan 1980 och 2004. Denna utveckling sker i marknadsekonomiska system där man betalar marknadspris för varor. Utvecklingen sker däremot inte i socialistiska och planstyrda ekonomier där varor inte produceras och prissätts på en fri marknad, såsom i Afrika, Sydamerika, Iran och Burma.

Det finns tyvärrän idag politiska rörelser som i grunden inte förstår hur prissättning i en fri ekonomi fungerar. Inte heller existerar förståelse för hur handeln med omvärlden i länder som Indien och Kina driver på en fantastisk fattigdomsminskning. Visst finns skäl att köpa exempelvis miljövänliga varor, men det är en mycket dålig idé att försöka detaljstyra lönenivåerna i länder i utvecklingsländerna.

Nima Sanandaji
vd tankesmedjan Captus