Debatt

Den kommunala förskolan har blivit en barnfabrik

Debatt Artikeln publicerades
Foto: Larsen,Håkon Mosvold

Den svenska förskolan är på väg mot en katastrofsituation med allt färre utbildade pedagoger i allt större barngrupper, skriver Mimmi von Troil.

Den svenska förskolan ska vara likvärdig. Oavsett var du och ditt barn bor, oavsett vilken förskola du väljer, kommunal eller fristående, ska förskolan och den utbildning vi erbjuder våra minsta medborgare vara likvärdig. Det är den inte i dag, långt därifrån.

Sanningen är att den svenska förskolan är på väg mot en katastrofsituation, där allt färre utbildade pedagoger i allt större barngrupper kommer att få en omöjlig uppgift. Pedagogernas arbetsuppgifter blir allt mer pressade. Kommunernas ekonomiska underskott leder till sämre bemanning, större barngrupper och nedskurna bidrag – och sammantaget ser vi att det redan i dag leder till ökad ohälsa och stress, både hos personal och hos barn.

”Barnfabriker, hitte på-titlar och egna tolkningar av lagar löser inga problem, tvärtom förvärrar de en redan ohållbar situation.”

Kommunernas lösning är att bygga allt större förskolor – barnfabriker – där hundratals barn ska tillbringa sina dagar. I många kommuner runt om i landet ser vi att man försöker att lösa den eskalerande personalbristen genom att skapa nya tjänster och nya yrkestitlar som ”outbildad förskollärare” eller ”förskollärare med kommunal behörighet” för personer som anställs som förskollärare, men som saknar förskollärarlegitimation. Dessutom döps outbildad personal om till förskoleassistenter eller förskolebiträden. För att slippa besvärliga diskussioner om barngruppernas storlek används begrepp som ”hustal”, ”hemvist” eller ”enhet” istället för avdelning, som ju annars är det vedertagna begreppet.

I ett gemensamt upprop för en tid sedan från forskare och ledande företrädare för förskolan kunde vi läsa att kvaliteten bland förskolor som har låg kvalitet blir allt lägre, och att klyftorna mellan förskolor i Sverige ökar snabbt. Målet om en likvärdig förskola kommer allt längre bort i takt med att personalens kompetens utarmas.

I uppropet kräver man att regeringen tillsätter en förskolekommission, med uppdrag att göra en grundläggande genomgång av önskvärda och faktiska förutsättningar i svensk förskola att genomföra likvärdig utbildning för de barn som vistas där, som skollag och läroplan kräver,

FSO, som är nationell branschorganisation för fristående förskolor, och som deltar i uppropet, har länge varnat för utvecklingen i den svenska förskolan. Ett första steg mot likvärdighet i förskolan måste vara att Skolinspektionen får ansvar för tillsynen av alla förskolor, både kommunala och fristående. I dag utövar Skolinspektionen tillsyn över de kommunala förskolorna, medan det är de 290 kommunerna i landet som ansvarar för tillsynen av de fristående förskolorna.

Kommunernas egna tolkningar av lagar och förordningar leder ofta till en rättsosäker tillsyn, och det är inte ovanligt att kommunerna vid tillsyn ställer krav på fristående förskolor som saknar stöd i lag och förordning. Genom uppdelningen på olika tillsynsmyndigheter mister man dessutom möjligheten till jämförelse av kvaliteten mellan fristående och kommunala förskolor.

Barnfabriker, hitte på-titlar och egna tolkningar av lagar löser inga problem, tvärtom förvärrar de en redan ohållbar situation. FSO ställer sig bakom en förskolekommission – men görs ingenting drastiskt snart finns risken att vi istället måste inrätta en haverikommission.

Mimmi von Troil, vd, FSO

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.