Debatt

Kvinnojouren efter BT:s artiklar: Under all kritik, Borås tingsrätt

Debatt Artikeln publicerades
Foto: Petter Trens

Kan en kvinna som mår dåligt inte bli utsatt för våldtäkt, undrar Kvinnojouren i Borås med anledning av hur Borås tingsrätt resonerat i ett våldtäktsmål.

Återigen grips man av vanmakt, när man läser lördagens artikel i BT angående flickan som anmälde en våldtäkt och fick höra att hon nog fabricerat hela historien för att ”få uppmärksamhet av sina vänner”.

Vem är det perfekta offret? Offret vars berättelse får ses som trovärdig eller åtminstone tas på allvar? Läser man domen om Johanna (BT 19/5) är det inte en person med någon form av psykisk ohälsa i alla fall.

Man bedömde Johanna som skör, utifrån att hon i ett polisförhör sagt att hon mått dåligt efter ett tidigare övergrepp, och menar därför att hon kan ha hittat på att hon blivit våldtagen för att söka uppmärksamhet från sin omgivning.

”Hur många tror att kvinnor i fortsättningen kommer att anmäla när de våldtagits eller slagits?”

Det är en sak att inte hitta någon rättslig grund eller tillräckligt med bevis för att döma någon. Men att motivera ett sådant beslut genom att referera till någons psykiska mående, eller för den delen någons missbruk som vi kunde se i det uppmärksammade Fittja-fallet förra året, är under all kritik. Kan en kvinna som mår dåligt inte bli utsatt för våldtäkt?

Under de senaste åren har vi i Kvinnojouren Borås märkt att allt fler av de kvinnor som – ofta efter lång tvekan – vågat göra anmälningar när de blivit utsatta för våld, inte blivit trodda av rättsväsendet, utan istället drabbats av kränkningen att få höra att de ljuger.

I samtliga fall av den här arten står ju ord mot ord, och vi är många som frågar oss varför, i största andelen sådana fall, mannen blir trodd och kvinnan blir ytterligare utsatt och sviken av samhället. Det ligger ju i sakens natur att dessa brott sker utan vittnen och alltså handlar om trovärdighet. Hur många tror att kvinnor i fortsättningen kommer att anmäla när de våldtagits eller slagits?

Vi har ett rättsväsende som ger sken av att vara objektivt. Men för att man ska kunna vara objektiv krävs kunskap. Kunskap om psykisk ohälsa, om särskild sårbarhet och om sexuellt våld. Sju av tio våldtäktsoffer fryser till under våldtäkten och blir oförmögna att agera. Det handlar inte om psykisk sjukdom eller ohälsa, utan är helt enkelt den vanligaste reaktionen vid en våldtäkt. Det är dock inte vad som hänvisas till i domen, utan det spekuleras istället kring att det kunde ha varit offrets psykiska mående som gjorde att hon inte lämnade platsen. Samma psykiska mående som används för att sänka hennes trovärdighet.

”Vad gör det här för förtroendet för rättsväsendet? Det ska inte finnas utrymme för den sortens spekulationer som vi kunnat läsa i domen”

Vilken typ av uppmärksamhet menade man att hon ville få? Att berätta att man blivit våldtagen är ofta sammanlänkat med att bli ifrågasatt och misstrodd av omgivningen och riskera att bli socialt bestraffad. Och att trots det våga anmäla, och ta sig igenom en rättsprocess, är stort. Kvinnor vinner inte på att anmäla, det har vi sett otaliga exempel på.

Men vi vill att kvinnor ska anmäla. Det är klart att anmälningar är viktiga för att vi ska få en bild av hur utbrett sexuellt våld är. Men kvinnan som just nu tvekar, hon som kanske inte är det perfekta offret. Kvinnan som är fast i missbruk, i prostitution. Kvinnan med psykiatriska diagnoser. Eller som i det här fallet, kvinnan som berättat att hon mått dåligt med anledning av tidigare övergrepp. Hur känner hon efter att ha läst utlåtanden som dessa? Kommer hennes upplevelser att räknas? Vad gör det här för förtroendet för rättsväsendet? Det ska inte finnas utrymme för den sortens spekulationer som vi kunnat läsa i domen. Det måste vara kunskap och inte fördomar som styr.

”Det ska vara tydligt vad samtycke är och vem som bär ansvaret, både för allmänheten såväl som för polis- och rättsväsendet”

Vi i Tjejjouren är ofta ute och föreläser om sex och samtycke ute i gymnasie- och högstadieskolor. Men det är inte bara ungdomar som behöver få uppdaterad information om dessa frågor. Vet landets nämndemän, åklagare, domare vad samtycke är? Känner de till reaktionen ”frozen fright”? För det gör vi. Vi vet att samtycke aldrig kan vara passivitet och var ansvaret ligger, att det aldrig är offrets fel att den blir utsatt utan alltid förövarens. Tjejjouren har funnits i snart elva år och Kvinnojouren i 37 år. Vi delar gladeligen med oss av den kunskap och erfarenhet vi samlat på oss genom åren för den som efterfrågar den.

Tjejjouren Magnolia och Kvinnojouren Borås välkomnar den nya samtyckeslagen. Det ska vara tydligt vad samtycke är och vem som bär ansvaret, både för allmänheten såväl som för polis- och rättsväsendet. Det räcker dock inte med en lag, utan den måste också kompletteras med utbildningsinsatser. Vi ska inte tro att vi är färdiga.

Elisabet Hedblom, ordförande i Kvinnojouren Borås och Tjejjouren Magnolia

Magdalena Lahtinen, Tjejjouren Magnolia och Kvinnojouren Borås

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.