Debatt

Debatt: Flytten på Björkäng ett svek mot eleverna

Debatt Artikeln publicerades
Foto: Jan Pettersson

Det måste finnas möjligheter att inventera möjliga byggnader i Borås centrala delar och finna en lämplig plats för en ny grundskola istället för att riva upp en väl fungerande verksamhet, anser skribenterna.

Hösten 2016 flyttade dåvarande Tullengymnasiet till nya lokaler i gamla vårdskolan på Björkäng i Borås. Verksamheten hade vuxit ur kostymen rejält, framför allt på grund av en ökad invandring i och med den pågående flyktingkrisen, men också på grund av en ökad andel icke-behöriga elever från Borås med omnejd. Med denna flytt till Björkäng såg skolan nu möjligheten att få en positiv framtid i nya, större lokaler med potential.

Det sades från ledningshåll att det fanns ett avtal om att få stanna på Björkäng i minst 15 år. Detta besked blev startskottet för en omfattande renovering där skolans personalgrupp hade stora möjligheter att påverka hela processen för att kunna skräddarsy lokalerna efter eleverna och deras unika behov. En tillsatt designgrupp arbetar än i dag hårt med att ta fram funktionella lösningar för just dessa elever.

”Förvaltningschefen betonar att grundskoleelever behöver låga bullernivåer, men vad är det som säger att dessa bullernivåer inte stör gymnasieelever?”

Alla inblandade parter, från ledning till lärare och elever, har gjort ett fantastiskt jobb under en ibland mycket påfrestande arbetssituation för att kunna uppnå så goda resultat som möjligt.

Under de senaste två åren har skolan i långa perioder varit en byggarbetsplats, vilket försvårat arbetet för både lärare, elever och övrig personal. Vi anpassade oss naturligtvis och försökte härda ut eftersom vi trodde att det var för våra elevers skull och endast under en begränsad period.

Förra veckan släpptes dock en rejäl bomb. Lokalförsörjningsnämnden vill ånyo flytta vår verksamhet för att istället göra plats för en ny grundskola anpassad för 500 elever på Björkäng. Björkängsgymnasiets verksamhet flyttas istället till Kyllared.

Mitt i det hårda arbetet som nu börjar ge resultat, där en känsla av tillförsikt och framtidshopp skönjes på alla fronter, kommer ett beslut som gör att vi ska fortsätta arbeta med borrljud, lukten av målarfärg och byggdamm ytterligare ett år för att sedan lämna över denna nyrenoverade byggnad till grundskolan och flytta vidare till en ny byggarbetsplats.

Frågan är vilka signaler det sänder till våra elever om kommunen flyttar vår verksamhet till Kyllared, från en harmonisk idyll uppe på Björkäng till ett förfallet industriområde, med ett skrotupplag i Brämhults periferi som närmsta granne. Våra lokaler här på Björkäng är på god väg att bli den fasta punkten av trygghet, sammanhang och kontinuitet för en redan väldigt utsatt grupp ungdomar. Skolans centrala läge med närheten till övriga gymnasieskolor och samhällets institutioner är oerhört viktig för en elevgrupp som lätt riskerar att bli marginaliserad.

Många av dessa elever tror inte på sig själva, det är därför vi måste tro på dem. Om de inte lyckas, finns risken att de på sikt blir en belastning för samhället när man försämrar deras förutsättningar att få en trygg skolgång.

Förvaltningschefen betonar att grundskoleelever behöver låga bullernivåer, men vad är det som säger att dessa bullernivåer inte stör gymnasieelever? Gymnasieelever som i vårt fall är i stort behov av stöd, lugn och trygghet för att kunna prestera.

Är det verkligen ekonomiskt försvarbart att flytta en stor verksamhet som för miljonbelopp nu är i slutskedet av att få sina lokaler skräddarsydda för just sina behov och förutsättningar?

Det måste finnas möjligheter att inventera möjliga byggnader i Borås centrala delar och finna en lämplig plats för en ny grundskola istället för att riva upp en väl fungerande verksamhet. Om vi involverats tidigare i processen hade detta kunnat vara ett arbete vi genomfört tillsammans.

Det är inte heller rimligt att flytta en hel verksamhet med endast ett par års mellanrum och endast hänvisa till bullernivåer som argument för detta. Därför ställer vi återigen frågan: Varför genomföra en flytt som på sikt riskerar göra mer skada än nytta?

Vi fick ett löfte om att få stanna, men hur mycket är löften värda när de inte hålls?

Andreas Sjögren, lärare och lokalombud, Lärarnas riksförbund

Sandra Klefberg, lärare

Anneli Cederqvist, förstelärare

Christian Lindh, lärare

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.