Debatt: Cancervården är inte fullt ut jämlik
Borås Tidnings ledarsida riktar i en artikel hård kritik mot Cancerfonden och hur vi i årets cancerfondsrapport beskriver socioekonomins påverkan på överlevnad i cancersjukdom. Kritiken bygger ensidigt på den debattartikel som onkologerna Peter Nygren och Gustav Ullenhag tidigare skrivit i Uppsala Nya Tidning, UNT. Dessvärre har ledarsidan uppenbarligen varken läst vår replik i UNT, kapitlet i cancerfondsrapporten 2018 eller den rapport som EY låtit göra och som vår granskning bygger på.
I vår replik i UNT välkomnar Cancerfonden debatten. Vi kan också konstatera att Cancerfonden är överens med Peter Nygren och Gustav Ullenhag om de komplexa orsakerna till ojämlikhet när det gäller dödlighet i cancer.
Vi vidhåller dock att vi måste rannsaka orsakerna till faktum, att cancervården inte är jämlik i alla stycken. Det är ingen myt.
Till skillnad mot vad ledar- artikeln påstår så redovisar vi i rapporten ingående en mängd olika förklaringar till rådande ojämlikheter.
Lågutbildade har generellt sett svårare att ta till sig information given av vården. Personer från högre socioekonomiska grupper följer också behandlings- och läkemedelsrekommendationer i högre utsträckning än lågutbildade. Personer med låg utbildning har en högre tröskel till att söka sjukvård, de ställer färre frågor i mötet med sjukvården och deltar i lägre grad i screeningprogram.
Därtill finns skillnader i livsstilsfaktorer som leder till olikheter i diagnosprofil, samsjuklighet och så vidare. Listan kan göras längre och den retoriska frågan infinner sig: Vilken instans äger det huvudsakliga ansvaret för att överbrygga dessa skillnader i beteende om inte vården? Det är åtminstone så vi tolkar hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), kap 2 §1 och kap 3, §1 och 2.
Vill ledarsidan fördjupa sig i detta viktiga ämne finns det ett stort antal vetenskapliga studier, flera refererade eller nämnda i EY:s granskning och cancerfondsrapporten, som visar att personer med låg socioekonomisk status ibland är i ett sämre läge även när man mäter vårdprocesser som utfall snarare än dödlighet.
Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare, Cancerfonden
Jan Zedenius, överläkare och medicinskt sakkunnig, Cancerfonden
Svar direkt: Nej, vi hade inte läst Cancerfondens replik i UNT. I övrigt menar vi att Cancerfonden i sin replik i grunden inte motsäger ledarens resonemang.
Ledarreaktionen