Debatt

Dags för ett nytt politiskt system

Debatt Artikeln publicerades

Ideologiernas död öppnar för nytt politiskt system, skriver Anders Lönnfält och Joakim Sigvald. De föreslår en typ av direktdemokrati, kallad flytande demokrati, där individerna själva avgör från fall till fall när de vill rösta själva och när de vill bli representerade.

Med riksdagsvalet avklarat börjar arbetet för de framröstade partierna att gruppera sig för regeringsbildning och parlamentariskt arbete. Detta är svårare än någonsin på grund av en trend som nämns ibland men som oftast växer till i tysthet: det faktum att de stora partierna kontinuerligt förlorar väljare till förmån för de små och mycket små partierna. Varför är denna trend så stark?

Det korta svaret är att ideologierna är döda. De stora partierna bygger sin existens på att representera en ideologi. Men när väljarna inte längre drivs av ideologisk iver försvinner också den främsta anledningen att rösta på dessa partier. Istället är det konkreta frågor som engagerar: miljö, invandring och jämställdhet för att nämna några.

Att detta leder till problem är både politiker och statsvetare ense om. Men få tycks inse magnituden av dessa problem. Vårt representativa demokratiska system har alltid fungerat i symbios med starka ideologier. Tanken är att breda masspartier med grepp om hela åsiktsspektrumet ska styra och bilda regering. Men det konceptet är svårt att överföra på en koalition av små enfrågepartier, vilket är vad nuvarande utveckling går mot.

Det finns därför skäl att se sig om efter något nytt. Att ifrågasätta den representativa demokratin är ingenting man gör lättvindigt men vi börjar komma till insikt om att det inte går att lappa och laga det nuvarande systemet hur länge som helst, det kommer att behövas ett alternativ.

Den naturliga motvikten till representativ demokrati är direktdemokrati. Traditionell direktdemokrati har dock ett flertal nackdelar: krångliga omröstningar, lågt valdeltagande och starka intressegrupper, vilket gjort att den aldrig fått fäste annat än i undantagsfall. Men de senaste årens teknikutveckling har möjliggjort en betydligt effektivare och mer praktisk form av direktdemokrati.

Vi kallar denna form av modern direktdemokrati för flytande demokrati. Flytande demokrati innebär att alla medborgare kan rösta direkt i alla frågor, som i en direktdemokrati. Men de kan också välja att representeras av en politiker, som i en representativ demokrati. I varje politisk fråga kommer därför en del röster läggas direkt av medborgarna själva och en del röster läggas indirekt genom medborgarnas ombud, politikerna. Demokratin flyter mellan den representativa och den direkta formen och i varje omröstning är det upp till medborgarna att bestämma vilken grad av engagemang som passar dem.

En effekt av att man kan välja att rösta själv eller via ombud är också att man själv kan bestämma när man vill byta ut sitt ombud. Istället för att som idag ”välja en diktator” vart fjärde år kan man när som helst under mandatperiodens gång utlysa ett personligt nyval och välja en annan politiker som ska representera en.

Detta system är inte beroende av ideologier för att fungera. Det är tvärtom sakfrågebaserat, precis det som dagens politik behöver. Medborgarna kan ta personlig ställning i de sakfrågor som är mest intressanta och ändå ta hjälp av politiker som röstar åt dem i det stora flertalet frågor där de inte har tid eller lust att själva engagera sig.

Vårt nuvarande demokratiska system är snart 100 år gammalt. Det skapades för en annan tid med andra förutsättningar. Dagens samhälle, och framtidens, förtjänar en bättre demokrati.

Anders Lönnfält och Joakim Sigvald
författare till boken Flytande demokrati, och medlemmar i Direktdemokraterna.