Annons

Bromsa utvecklingen av livsstilsrelaterad cancer

Trots all kunskap och goda råd är det inte ovanligt med saftsoppor och sötade måltidsdrycker inom vård, skola och omsorg, skriver Anna Lindelöw Mannheimer.
Debatt • Publicerad 3 mars 2019
Detta är en opinionstext i Borås Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Foto: JESSICA GOW / TT

2017 diagnostiserades 12 000 nya cancerfall i Västra Götaland. Runt 40 procent skulle kunna förebyggas genom livsstilen. Det visar en rapport från 2018 av högt ansedda World Cancer Research Fund (WCRF).

Detta är viktig information som vi i föreningen Frisk mat vill att fler ska känna till. Hälsosamma matvanor och livsstilsval kan minska risken för cancer och hjälpa till vid rehabilitering.

Annons

Det är ingen nyhet. Ändå saknas en statlig kontrollfunktion som säkrar att de tre miljoner måltider som dagligen serveras i Sverige i offentlig regi inte bidrar till ökad risk för livsstilsrelaterad cancer. Konkreta råd i rapporten från WCRF är att exempelvis undvika processad mat som är rik på fett och socker samt sötade drycker. Och äta måttligt av rött kött, undvika det processade, då det ökar risken för tjock-/ändtarmscancer. Öka istället mängden fullkorn, grönsaker, frukt och baljväxter då detta kan skydda mot vissa typer av cancer, övervikt och fetma.

”Den offentliga maten bör ses som ett hälsoverktyg och en utbildningsinsats.”

Trots all kunskap och goda råd är det inte ovanligt med saftsoppor och sötade måltidsdrycker inom vård, skola och omsorg. Vi får in berättelser om helfabrikatpiroger på barncanceravdelningarna, lite isbergssallad som enda grönsak i hemtjänstens matlådor och sötat bröd som vana till frukost på förskolorna.

Vi citerar WCRF: ”Regeringar har det främsta ansvaret för att värna sina medborgares hälsa, och att skapa miljöer som främjar hälsa.”

Den offentliga maten bör ses som ett hälsoverktyg och en utbildningsinsats. Annars riskerar vi att i förlängningen orsaka stort personligt lidande och belasta samhället med skenande kostnader kopplade till en ökning av bland annat cancer.

Vi vill ställa följande krav på beslutsfattarna i landet och Västra Götaland:

* Höj kompetensen inom hälso- och sjukvården så att bättre råd kring hälsosamma levnadsvanor kan ges. 2015 fick bara cirka tre procent av patienterna i primärvården stöd för bättre matvanor.

* Instifta en kontrollfunktion likt den som är kopplad till livsmedelshygien, men kopplad till näringsriktighet. Då säkerställs att maten håller hög och jämställd kvalité i hela landet och lever upp till rekommendationerna.

* Inrätta likt skollagen lagkrav på matens näringsriktighet inom vård och omsorg. All mat i offentlig regi borde anses lika viktig i lagens mening.

Anna Lindelöw Mannheimer, styrelseordförande i den ideella föreningen Frisk mat, ett initiativ från Food Pharmacy

Annons
Annons
Annons
Annons