lördag 11 februari 2012
lördag 11 februari 2012
Debatt 2010-03-08 | Uppdaterad 2010-03-08
Under Socialdemokraternas sista tio år vid makten förtidspensionerades 140 människor per dag, månad efter månad, år efter år.
Totalt 50 000 personer förtidspensionerades bort från arbetsmarknaden under dessa år, ibland mot sin vilja. Det var en passiv lösning i brist på stöd och rehabilitering som kunde ha hjälpt många tillbaka. De som förtidspensionerades fick oftast en ersättning som var lägre än de allra lägsta nivåer som idag gäller för a-kassa och sjukförsäkring. Oftast fick man dessutom leva med denna låga inkomst resten av livet, eftersom ytterst få av dem som förtidspensionerades lyckades ta sig tillbaka tillarbetsmarknaden igen.
Denna cyniska hantering av utsatta människor ledde inte bara till ekonomisk katastrof för många, utan kostade också oerhört mycket för samhället. Samhällets missbruk av förtidspensioneringar var ett av skälen till alliansens stora sjukförsäkringsreform. Vi var helt enkelt tvungna att bryta utvecklingen där Sverige förtidspensionerade fler männi-?skor än något annat land i världen.
En första åtgärd var att låta dem som förtidspensionerats få rätt att både arbeta mer, engagera sig ideellt och utbilda sig utan att riskera sinförtidspension. Man fick rätt att tjäna betydligt mer pengar utan att riskera att få sin förtidspension indragen. Ett antal förtidspensionärer har på detta sätt drygat ut sin låga ersättning med inkomst av eget arbete i den omfattning man orkar med. I vilken mån förtidspensionerade på detta sätt också lyckats komma tillbaka i arbete i större omfattning fårkommande analyser visa.
En andra åtgärd var den stora rehabiliterings och sjukförsäkringsreformen som införts stegvis. En viktig del i denna reform är en mångmiljardsatsning på bättre rehabilitering av långtidssjuka.
Resultatet av Alliansens politik börjar nu synas: År 2004 beviljades 73 000 personer förtidspension. Fem år senare var siffran nere på 22 000. Det är alltså 50 000 personer färre varje år som förtidspensionerats, människor som får en ny chans genom alliansens sjukförsäkringsreform i stället för att dömas till livslångt utanförskap och låg ersättning. Samtidigt är det inget idiotstopp för förtidspensioner – den som är så svårt sjuk eller skadas så svårt i en olycka att man bedöms aldrig mer kunna arbeta ska givetvis ha rätt till förtidspension. 22 000 personer beviljades förtidspension under 2009, sannolikt av mycket goda skäl. Men den som bedöms ha en chans att arbeta i framtiden, mycket eller lite, ska ha rätt till en god rehabilitering och hjälp att komma tillbaka, inte kasseras för gott från arbetsmarknaden utan minsta försök till rehabilitering.
För mig handlar Alliansens politik om att ta vara på den förmåga som de flesta människor faktiskt har, även om inte alla har samma förmåga. Valet i höst handlar bland annat om detta. Ska den gamla socialdemokratiska bortsorteringspolitiken tillåtas att komma tillbaka?
Jan Ericsson (M)
riksdagsledamot
alla vet att ni jagar skiten ur folk som är sjuka och att ni till och med har drivit folk till självmord med den politiken... samtidigt som det inte finns jobb. sen kan ni säga vad ni vill och låtsas att ni gjort nått bra. men alla känner någon som blivit drabbad av hetsjakten på
sjuka och arbetslösa. fy på er!
En artikel av Jan Ericson i BT den 7 mars har fått rubriken Bort från cynismen. Sedd isolerad är innebörden tilltalande, ty den beskriver hur något bringas att ske kort sagt mot något mera människovänligt. Men, bara genom att se vem artikelförfattaren är, Jan Ericson, har man en viss förväntan på innebörden. Cynismen tillskrives, det finner man rätt snart, en politisk motståndare. Cynismen består enligt Ericson i att en större eller mindre antal människor ofta mot sin vilja förvisats till förtidspensionering, som inneburit ekonomisk katastrof. Kanske måste man ändå se lite längre än vad Ericson förmår se. Först: Vi vet inte vad resultatet hade blivit om den förra regeringen hade fått fortsatt förtroende att regera. En förändring var planerad. Ett annat slags cynism, som uppenbarligen undgått Ericsons uppmärksamhet, har avslöjats av granskande media. Denna cynism, tillämpad av allianspolitik, har medfört, att människor, som velat men på grund av sviktande hälsa inte kunnat arbeta har drivits till drastiska beslut med sitt liv. Innan Ericson med sina politikerpartners trädde till var situationen sådan, att arbetsmarknaden för många bjöd på en arbetsmiljö, som var allt annat än människovänlig eller ens människovärdig. Till skillnad från många, som levde och arbetade i vad man skulle kunna kalla för skyddad verkstad, gick andra varje dag från arbeten som gav dem värkande ryggar och andra lidanden. Att av dessa till varje pris kräva, att de skulle bidra till samhällets tillväxt om än bara med lite kanske bjöd en stort antal människor, den förra mandatperiodens majoritetspolitiker, emot. För att göra detta möjligt var ett annat slags arbetsmiljö nödvändig och ledde ofta till en motsättning mellan Näringslivet och Svensk arbetarrörelse. Och det är inte svårt att sätta strålkastaren på cynismens hemvist i denna motsättning. Och på vem sida i detta rollspel stod Ericson och hans partners? Det är ju i riktning mot människovärdig arbetsmiljö och från ett annat slags cynism Svensk arbetarrörelse arbetat och arbetar. Man kan fråga sig på vems sida Ericson stått och står i det arbetet.
Stig Hallgren
Till red. Det är lätt att inse, varför bemötanden av politiker hamnar på insändarplats. De är inte åtkomliga på samma sätt. Debattplats är tillförsäkrad dem som red. betraktar som rumsrena sedda ur BT:s synpunkt.
Debatt- och insändarsidorna ger läsarna chansen att diskutera, kritisera och berömma företeelser i vardagen. Mitt namn är Tobias Hjelm, jag är debattredaktör med uppgift att se till att så många som möjligt kommer till tals.
Tobias Hjelm
tobias.hjelm@bt.se
Telefon: 033-700 07 85
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Evelina Westergren
evelina.westergren@bt.se
Telefon: 033-7000 721
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
