Debatt

Bollebygds ekonomi i fritt fall

Debatt Artikeln publicerades
Foto: Anne Engström

Konsekvensen av detta politiska lättsinne, där allt ska prioriteras och där finansiering skjuts på framtiden, är tyvärr att kommunens ekonomi befinner sig i något som närmast kan betecknas som fritt fall, skriver moderater i Bollebygd.

Bollebygd är en attraktiv kommun med stark befolkningstillväxt. Det är glädjande, men det är samtidigt en stor utmaning. Nya invånare medför ökade skatteintäkter, men också krav på utökad kommunal service och investeringar i förskolor, skolor, äldreboenden med mera.

Redan 2013 tog vi moderater initiativ för att få till stånd en bred diskussion om politisk samsyn kring kontrollerad tillväxt. Vi tog fram såväl kort- som långsiktiga planer för verksamheterna och strax innan valet 2014 var vi bland annat redo att starta ekonomiskt mycket fördelaktiga projekt med boende för kommuninvånare med behov av särskilt stöd och service.

Valet 2014 medförde att kommunen fick en ny politisk ledning bestående av S, MP och V. Dessvärre innebar detta att vår planering och ambition att hålla tillväxten och ekonomin på en kontrollerad nivå förpassades till papperskorgen.

”Det finns i dag inget som tyder på att vi kommer att klara detta.”

Istället har mandatperioden kännetecknats av en anmärkningsvärd brist på politisk ledning och styrning. Viktiga beslut om investeringar och fastighetsförvärv har drivits fram under stor tidspress och med mycket bristfälliga underlag. Det senaste exemplet handlar om inköp av ett ospecificerat antal moduler till åtta nya förskoleavdelningar där finansieringen skulle diskuteras senare. Ett oansvarigt agerande som endast överträffades av Sverigedemokraterna som föreslog inköp av moduler till tolv avdelningar, ej heller detta med någon som helst ekonomisk kalkyl.

Konsekvensen av detta politiska lättsinne, där allt ska prioriteras och där finansiering skjuts på framtiden, är tyvärr att kommunens ekonomi befinner sig i något som närmast kan betecknas som fritt fall. Några exempel för den som är intresserad av ekonomi:

Nettokostnadsökningen uppgår i dag till 7 procent, att jämföras med 3 procent i inkomstökning. Eftersom tillväxten i dag är närmast ohämmad beräknas investeringsbehovet för de kommande tre åren uppgå till minst 550 miljoner kronor. Av dessa ska, enligt kommunfullmäktiges finansiella mål, 40 procent egenfinansieras, vilket förutsätter ett resultat på osannolika 10 procent för varje enskilt år. Resterande ska finansieras genom nya lån på i storleksordningen 350–400 miljoner kronor. Till detta ska då läggas tidigare låneskulder och borgensåtaganden på 480 miljoner kronor, exklusive pensionsskulden på 147 miljoner kronor. Sammantaget innebär detta att vi, om tre år, passerar en miljard kronor i låneskuld och finansiella åtaganden.

Det finns i dag inget som tyder på att vi kommer att klara detta. De dramatiskt ökande driftskostnaderna innebär tvärtom att vi, i bästa fall, kommer att få ett nollresultat 2019 om det inte görs drastiska besparingar i verksamheterna. Redan det resultat på 4 procent som kommunfullmäktige fastställt i sina finansiella mål innebär besparingar på cirka 20 miljoner kronor år 2019.

Var och en förstår säkert att detta är en enorm utmaning. Att den politiska ledning som i dag har ansvar för kommunens utveckling inte förstår eller verkar bry sig om detta är ytterst oroande. Istället påstår man ogenerat i sina valutskick att Bollebygd är på rätt väg.

När vi fick lämna över ledningen av kommunen 2014 var det efter 16 år av mycket framgångsrikt samarbete, inte bara inom de styrande allianspartierna, utan också med övriga partier. Vi hade stort fokus på ekonomin, väl medvetna om att en budget i balans är en absolut förutsättning för en god kommunal service.

Vi påstår att valet den 9 september, i högsta grad, är ett ödesval för Bollebygds kommun. Ni som väljare har nu facit från två olika sätt att leda kommunen och det är upp till var och en att dra slutsatser kring detta. Vi moderater är redo att åter axla ansvaret om ni så vill – vi vet vad som behöver göras omedelbart för att lägga fast kursen mot en långsiktigt hållbar utveckling för kommunen.

Ingridh Anderén (M), vice ordf. kommunfullmäktige

Bengt Classon (M), vice ordf. samhällsbyggnadsnämnden

Bente Johansson (M), vice ordf. bildnings- och omsorgsnämnden

Christer Johansson (M), vice ordf. kommunstyrelsen

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.