Debatt

Biopannorna på Ryaverket kan bli kvar till 2035

Debatt Artikeln publicerades

Under hela tiden har inriktningen varit att biopannorna under ett antal driftsäsonger ska stå i beredskap för att fungera som back up, skriver presidiet för Borås energi och miljö.

Under hela tiden har inriktningen varit att biopannorna under ett antal driftsäsonger ska stå i beredskap för att fungera som back up. Detta är ingen nyhet för någon, anser presidiet för Borås energi och miljö.

Det pågår en diskussion om biopannorna på Ryaverket, vilket BT har berättat om i flera artiklar. I beslutsunderlaget, som Borås energi och miljö lade fram 2014 inför reinvesteringarna i nytt kraftvärme- och avloppsreningsverk, står det tydligt i sammanfattningen: ”Att befintligt kraftvärmeverk, som byggdes 1965 och är en av Sveriges äldsta baslastanläggningar, fortsättningsvis skall kunna leverera fjärrvärme med hög tillgänglighet är inte sannolikt”. För att säkerställa tillgängligheten av fjärrvärmeleveranserna till bolagets kunder behövde Ryaverkets biopannor ersättas med en ny baslastanläggning.

Nu närmar vi oss idrifttagning av det nya bioeldade kraftvärmeverket. Tillsammans med de två avfallspannorna på Ryaverket kommer anläggningarna att fungera som bolagets nya bas- lastproduktion. Avfallspannorna driftsattes 2005 och kommer att ha en teknisk livslängd fram till cirka 2035. Sedan 2014, då beslutsunderlaget låg färdigt för beslut, har de gamla biopannorna blivit ytterligare fem år äldre, vilket gör att det känns oerhört skönt att den nya anläggningen snart är klar. Under hela tiden har inriktningen varit att biopannorna under ett antal driftsäsonger ska stå i beredskap för att fungera som back up och som spetslast när det är som kallast. Detta är ingen nyhet för någon. Det är stor skillnad mellan att använda de gamla biopannorna under ett par veckor per år, jämfört med om anläggningen skulle fortsätta utgöra basproduktion för hela fjärrvärmeproduktionen 8 månader per år, 24 timmar per dygn.

För att skapa tillräcklig kapacitet för att klara effektbehovet framöver kan man, efter det att den nya anläggningen kommit i stabil drift, välja olika strategier. En tänkbar väg är att hålla de gamla biopannorna i drift utöver infasningen, en annan väg är att skapa kapacitet genom hetvattencentraler. Valet av strategi måste ske genom att väga samman miljömässiga och ekonomiska faktorer för de båda vägarna. Alternativet att behålla biopannorna är naturligtvis knutet till att avfallsförbränningen är kvar till 2035.

Nu är det dags för nästa steg. Nyligen var bolagets presidium och tjänstemän på kommunalrådsberedning med syfte att ha dialog och diskussioner med ägaren om dessa framtidsfrågor. Det är viktigt att bolaget och staden har samsyn om vad som måste göras för att säkerställa stadens infrastruktur och i vilken takt olika markområden som Pantängen och Gässlösa måste frigöras för att staden ska fortsätta vara en modern och växande stad. Bolaget kommer nu att arbeta vidare med olika scenarier och möjligheter inför kommande strategiska beslut.

Eva Théen-Johansson (MP), ordförande i Borås energi och miljö AB

Ulrik Nilsson (M), 1:e vice ordförande

Erika Storme-Martinger (S), 2:e vice ordförande

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.