Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
tisdag 22 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
tisdag 22 maj 2012
Debatt 2012-01-30 | Uppdaterad 2012-01-31
Föreställningen att just det egna landets kött- och mjölkproduktion besitter speciella egenskaper, vare sig det gäller miljö, klimat eller kvalitet, är mycket utbredd i samtliga EU-länder. Konsekvenserna är ytterst allvarliga, skriver Jonas Paulsson.
Peter Tagesson, styrelseledamot LRF Västra Götaland, och Marcus Jansson, VD Gäsene mejeriförening, utmålar 23/1 importerat kött som ett stort miljöhot. Skribenterna påstår att det är bättre för klimatet, den biologiska mångfalden och miljön att välja svenskt kött framför importerat.
Föreställningen att just det egna landets kött- och mjölkproduktion besitter speciella egenskaper, vare sig det gäller miljö, klimat eller kvalitet, är mycket utbredd i samtliga EU-länder. Det legitimerar och göder subventionstävlingen mellan länderna som gör att köttpriserna dumpas med en snabbt ökande animaliekonsumtion i hela Europa som följd. Konsekvenserna är ytterst allvarliga för både miljön och skattebetalarna.
Huvuddelen av Sveriges åkermark används till foderodling och två tredjedelar av det svenska nötköttet kommer från djur inom mjölkindustrin. I praktiken är den svenska jordbruksindustrins andel av EU:s gigantiska jordbruksubventioner kopplade till Sveriges animalieproduktion. (Det är därför LRF slåss med näbbar och klor för att hålla uppe den extremt höga svenska animaliekonsumtionen.)
Skribenterna tecknar inte en objektiv bild av den svenska produktionen av animalier. Långt ifrån all produktion är idag hållbar och konsumtionen har ökat med 70 procent sedan 1960. Samtidigt återstår mindre än en procent av de ängsmarker som fanns år 1900. Halva landets spannmålsskörd används som kraftfoder. I odlingen används nästan alltid konstgödsel och bekämpningsmedel som minskar den biologiska mångfalden. Därutöver importerar vi stora mängder foder från Sydamerika och Sydöstasien.
Skribenterna poängterar det fria valet och egna ansvaret. Men resonemanget haltar eftersom konsumenten idag inte betalar det fulla priset för vad överkonsumtionen av animaliska produkter innebär i form av negativ miljöpåverkan och försämrad folkhälsa. Idag tvingas i stället varje enskild skattebetalare att finansiera svensk animalieproduktion, genom skattsedeln och de gigantiska jordbrukssubventionerna. Det innebär en kraftfull och allvarlig styrning av konsumentens val av mat.
Problemet med lantbruksorganisationernas oproportionella inflytande är i högsta grad globalt. I rapporten Livestock’s long shadow konstaterar FN:s livsmedelsorgan att en indikation på jordbrukslobbyns inflytande är att 32 procent av jordbruksföretagens inkomster i OECD-länderna kommer från bidrag. Störst är bidragen till mjölk- och nötköttsproduktionen.
Med differentierade konsumtionskatter på animalier kan jordbrukspolitiken förbättras till fördel för konsumenterna, miljön och folkhälsan. Subventioner leder till stora problem för många av LRF:s medlemmar eftersom landsbygden görs beroende av bidrag.
Under de tre senaste åren har 20 procent av Sveriges heltidsarbetande bönder slutat. Morgondagens gröna och hållbara jordbruksproduktion har potentialen att skapa mängder med nya attraktiva och rikliga jobb utan bidrag. En sådan utveckling har LRF all anledning att stödja.
Jonas Paulsson (MP)
talesperson för Klimataktion och initiativtagare till Köttfri måndag i Sverige
Debatt- och insändarsidorna ger läsarna chansen att diskutera, kritisera och berömma företeelser i vardagen. Mitt namn är Tobias Hjelm, jag är debattredaktör med uppgift att se till att så många som möjligt kommer till tals.
Tobias Hjelm
tobias.hjelm@bt.se
Telefon: 033-700 07 85
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Jonas Ekelund
jonas.ekelund@bt.se
Telefon: 033-700 07 74
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
