Annons

Allt fler får vänta på sjukvård i Västra Götaland

Sjukhusen tvingas kämpa för att uppnå ekonomisk balans, konstaterar Heikki Klaavuniemi.
Debatt • Publicerad 7 september 2018
Detta är en opinionstext i Borås Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Foto: Bertil Ericson / TT

I fyra år har en fempartibygd koalition styrt Västra Götalandsregionen, den kallar sig för Grönblå samverkan. När de tog över styret av vården så hade 3 465 personer i länet väntat längre än 90 dagar på sin planerade operation eller behandling.

Måluppfyllelsen har därefter trefaldigt försämrats. I juli i år hade 9 492 personer väntat på sin planerade operation. Men köerna ökar givetvis också på grund av det demografiska läget vi är inne i, de ökar också på grund av de senaste årens höga invandringstal.

Annons

I juli 2014 väntade totalt 16 849 personer på att få sin behandling påbörjad, juli 2018 var det 25 369 personer.

I takt med befolkningsökningen har sjukhusen aldrig under mandatperioden fått tillräckliga resurser, de har presenterat underskott samtliga år, och rekordmycket underskott har också ackumulerats år efter år. Det innebär att sjukhusen måste kämpa för att uppnå ekonomisk balans under innevarande år samtidigt som de måste kämpa för att balansera fjolårens ekonomiska underskott.

Vi investerar i vården, vi ser behovet av resurser. Vi investerar i förebyggande åtgärder och vi investerar i personalen. På vårdcentraler runt omkring i regionen vill vi inrätta äldrevårdsmottagningar. En nyligen framlagd redovisning för oss visar att personalen vi behöver redan finns väl spridd runt i regionen.

Genom dessa samt med fler avdelningar för utskrivningsklara patienter så hjälper vi också kommunerna att uppfylla sitt vårdlöfte i kedjan.

Vi ser också att det brister rejält i måluppfyllelsen i barn- och ungdomspsykiatrin. Under mandatperioden har de styrande gett utökade ramar till den, men under slutet av mandatperioden har vi att sett barn- och ungdomspsykiatrin fått agera budgetregulator.

Bara under förra året ökade ansökningarna till BUP med 30 procent. Det motsvarar i procent och antal lika mycket som totalt mellan åren 2012 och 2016. I detta läge har majoriteten aktivt valt att inte ge BUP ersättning för övertagandet av en ny patientgrupp som de fått ansvar för, samt valt att ta bort en särskild kökortningssatsning som BUP haft de två senaste åren.

Får vi bestämma så återför vi de berövade resurserna samtidigt som vi måste se över vår vårdkedja inom barn-och ungdomspsykiatrin. I Skåne ochVärmland finns bäst vårdgarantimål. Den modellen de tillämpar vill vi se närmare på.

Heikki Klaavuniemi (SD), regionråd

Annons
Annons
Annons
Annons