Debatt

Stå emot de ryska lögnerna

Debatt
Under 2017 har Europa flera viktiga val att se fram emot: Nederländerna, Tyskland, Frankrike och förmodligen även Italien. I ljuset av dessa blir den ännu viktigare att bekämpa de ryska cyberattackerna, skriver Cecilia Wikström.
Foto:

Cyberattackerna ingår i en bredare rysk strategi i syfte att få Europas medborgare att vända det öppna, liberala samhället ryggen. Vi bör därför vidta de åtgärder som krävs mot auktoritära regimer som fritt sprider sin propaganda, skriver Cecilia Wikström.

Artikeln publicerades 9 februari 2017.

2016 var året då Europa på flera sätt drabbades av allvarliga cyberattacker från Ryssland, i syfte att sprida lögner och destabilisera våra demokratiska institutioner. Samtidigt pågick en debatt om att vi lever i en post-truth era, en tid då sanning inte längre spelar någon roll. Om så är fallet kan inte EU och Sverige längre förhålla sig passiva gentemot den desinformation som nu drabbar oss, både utifrån och inifrån. Därför bör vi också vidta de åtgärder som krävs mot de auktoritära regimer som fritt sprider sin propaganda.

Till att börja med är det viktigt att konstatera att pressfriheten är något av det finaste och mest centrala EU har. Denna liberala grundprincip har historiskt varit oumbärlig för det fria samhällets förverkligande och är i dag minst lika central. Att främmande makter såsom Ryssland utnyttjar detta i syfte att sprida regelrätta lögner för att splittra EU är inget annat än förkastligt och går tvärt emot det journalistiska uppdraget att kritiskt granska i syfte att sprida en mer verklighetstrogen bild till våra medborgare.

Under 2017 har Europa flera viktiga val att se fram emot: Nederländerna, Tyskland, Frankrike och förmodligen även Italien. I ljuset av dessa blir det ännu viktigare att bekämpa de ryska cyberattackerna. Inte minst eftersom tidigare nät- attacker i Europa liknar den som riktades mot det Demokratiska partiet i USA, och som potentiellt påverkade valet till Trumps fördel. Putin har inte heller gjort någon hemlighet av hans aktiva stöd för Trump i det amerikanska valet. Redan 2015 hackades tyska riksdagen av en grupp med anknytning till den ryska regimen. Även EU-kommissionen har drabbats av en storskalig attack.

Dessa cyberattacker ingår i en bredare rysk strategi i syfte att få Europas medborgare att vända det öppna, liberala samhället ryggen. I denna ingår bland annat också en mer kreativ aspekt än att hacka och stjäla information, nämligen att också aktivt skapa och sprida falsk information via nya sajter och nyhetsportaler. Bara i Ungern fördubblades antalet desinformationssajter 2014. Sammanlagt har ryssarna spenderat 1,2 miljarder euro på utländska nyhetskanaler under 2016, där bland annat flaggskeppet Sputnik ingår.

Det finns sätt att bemöta lögnerna, nämligen att de nyhetsbyråer och mediehus som söker efter trovärdighet, balans och ytterst sanning i sin rapportering slutar använda sig av de ryska kanalerna. Sverige kan här visa ett gott exempel för övriga Europa. Genom aktiva samarbeten avstod svenska mediehus från att använda sig av de ryska kanalerna, varför Sputniks svenska version fick stängas ner i mars 2016. Vid sidan av civilsamhällets ansvar är det dock också nödvändigt att använda politiska verktyg. Bland annat behöver vi ge möjlighet i EU till polisiära åtgärder som att stänga ner nyhetskanaler som aktivt ägnar sig åt desinformation samt stärka det gemensamma europeiska cyberförsvaret.

Vid sidan av de preventiva åtgärderna behövs också en politisk diskussion om sanningens betydelse i det offentliga samtalet. Liksom de ryska finns det också svenska sajter som ägnar sig åt aktiv desinformation. Här behöver alla, såväl politiker, som mediehus och enskilda medborgare, ta sitt ansvar för att sprida korrekt information vid sociala medier. Nya perspektiv av sanningen berikar en öppen diskussion, men perspektiv som innebär regelrätta lögner har ingen plats i ett gott offentligt samtal.

Cecilia Wikström (L)

Europaparlamentariker