Vill skapa en superpark i Borås: ”Ett skelett att fortsätta bygga staden utifrån”

Borås Artikeln publicerades
På Norrby arbetar man redan nu med att utveckla Kronängsparken, detta är en tidig skiss för projektet. En plats som senare skulle kunna bli en del av det stora parkstråket.
På Norrby arbetar man redan nu med att utveckla Kronängsparken, detta är en tidig skiss för projektet. En plats som senare skulle kunna bli en del av det stora parkstråket.

En superpark genom hela Borås – från Rya åsar i norr till Gässlösa i söder. En idé om hur staden kan utvecklas och växa genom ett fem kilometer långt parkstråk.

– Det gäller nog att sätta ner pennan – om än i en vision, säger stadsarkitekt Richard Mattsson.

I Borås stadshus entré finns en 3D-modell av staden – där finns även parkstråket med som en framtidsvision. ”Parken skulle bli som en tvillingsjäl till Viskan” säger Richard Mattsson, till höger. Till vänster: Anton Spets.
Foto: Oscar Eriksson
I Borås stadshus entré finns en 3D-modell av staden – där finns även parkstråket med som en framtidsvision. ”Parken skulle bli som en tvillingsjäl till Viskan” säger Richard Mattsson, till höger. Till vänster: Anton Spets.

Tillsammans med stadsträdgårdsmästare, Anton Spets, har Richard Mattsson arbetat fram en skiss över hur detta skulle kunna se ut. Med start i Rya åsar skulle parken löpa söderut, genom Getängen och sedan vidare mot Norrby – där de första spadtagen i vad som kan bli en framtida superpark skulle kunna tas om bara några år, menar Anton Spets.

– Utvecklingen skulle ske i flera etapper, men vi arbetar redan nu med Kronängsparken på Norrby som i framtiden skulle utgöra en del av det stora parkstråket. Tillsammans med det blå stråket, alltså Viskan, skulle de båda utgöra ett skelett att fortsätta bygga staden utifrån, säger han.

Ett grönt band som binder samman Borås norra och södra stadsdelar, och samtidigt angör flera av stadens viktigaste allmänna platser. Idén om ett gigantiskt parkstråk, lite som Superkilen i centrala Köpenhamn, eller varför inte High line på västra Manhattan i New York, började gro redan under en workshop för tre år sedan, med personer från kommunen och näringslivet.

Även ett liknade projekt i Malmö har lyfts fram som en förebild. Efter att man diskuterat hur staden skulle kunna utvecklas utifrån ett antal urbana stråk var det en av deltagarna som drog en tejpremsa genom hela stadskartan och idén var född.

– Målsättningen har länge varit att Borås ska växa genom och tillsammans med Viskan. Detta blir ytterligare ett stråk att följa. Samtidigt måste vi säkra upp och göra den allmänna platsen bättre, säger Richard Mattsson.

”...det gäller nog att sätta ner pennan – om än i en vision.”

Men han betonar samtidigt att detta är någonting som skulle ligga långt fram i tiden.

– En del säger att Nordskogsleden ritades redan 1930, och den byggdes för cirka fem eller sex år sedan. Men hade den aldrig ritats så hade den kanske aldrig heller byggts. Så det gäller nog att sätta ner pennan – om än i en vision, säger han.

Efter Norrby är tanken att parken på broar korsar järnvägen över mot Krokshallstorget och Västerbro.
Efter Norrby är tanken att parken på broar korsar järnvägen över mot Krokshallstorget och Västerbro.

Detta skulle gå i linje med målsättningen att dämpa den negativa miljöpåverkan genom att planera mer grönt från första början. Ett sätt att utnyttja de funktioner hos ekosystemet som gynnar och förbättrar människors välmående och livsvillkor – så kallade ekosystemtjänster.

– Vi måste börja planera mer grönt, annars kommer vi inte att ha en stadsbild där människor vill bo i framtiden. Hade vi till exempel inte haft några träd på Allégatan som binder koldioxid hade luften varit betydligt sämre än vad den är i dag, säger Anton Spets.

Efter Norrby är tanken att parken på broar korsar järnvägen över mot Krokshallstorget och Västerbro.

”Självklart ska vi ha väl fungerande parkeringar, men kanske inte på de bästa och finaste platserna.”

– Här är det ju en parkering i dag. För mig är det uppenbart att man ska återställa ytan till ett torg, som det en gång var. Det behöver alltså inte vara gräsmatta, men någon typ av allmän plats som angör Viskan, nedanför Krokshallsberget, säger Anton Spets och fortsätter:

– Jag räknade på skoj hur många stora parkeringar som ligger längs Viskan mellan centrum och Knalleland – det är åtta stycken. Självklart ska vi ha väl fungerande parkeringar, men kanske inte på de bästa och finaste platserna, säger han.

Man skulle istället skapa förutsättningar för parkeringar på andra ställen i staden, till exempel genom att bygga nya parkeringshus längst med motorvägen.

Vidare genom Stadsparken och sedan fortsätta mot Pulsenområdet och över motorvägen.
Vidare genom Stadsparken och sedan fortsätta mot Pulsenområdet och över motorvägen.

Parkstråket skulle sedan slingra sig vidare genom Stadsparken och söderut. Den skulle kunna ge nytt liv åt området, menar Richard Mattsson.

– Superparken – eller vad vi nu ska kalla den – skulle fortsätta över en bro till Alphyddan. Ett projekt som detta skulle gynna Stadsparken. Stråket skulle sedan kunna fortsätta in i Pulsenområdet och över motorvägen, säger han och tillägger:

– Tänk att åka igenom Borås och det dyker upp träd ovanför motorvägen, det hade varit upplyftande.

”Tänk att åka igenom Borås och det dyker upp träd ovanför motorvägen”, säger Richard Mattsson och påpekar samtidigt att detta enbart är en skiss.
”Tänk att åka igenom Borås och det dyker upp träd ovanför motorvägen”, säger Richard Mattsson och påpekar samtidigt att detta enbart är en skiss.

Parken skulle till slut mynna ut på Göta och Gässlösa. Och även om de storslagna framtidsvisionerna än bara existerar på papper så skulle det kunna vara genomförbara – om än på väldigt lång sikt, menar Richard Mattsson.

– Det finns redan flera stora projekt som hamnar i linje eller på annat sätt skulle dra nytta av detta – Rättscentrum, Viskaholm och Kronängsparken är bara några exempel. Allt skulle bindas samman av ett grönt stråk. Det är viktigt att man faktiskt vill någonting, annars finns det ingenting att agera och reagera på, säger han.

Och Anton Spets håller med.

– En skiss är en skiss – men det skapar möjlighet för människor att intressera sig för stadens utveckling och framtid, säger han.

 

Se hela skissen:

 

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.