Borås

Vill ge barnen chansatt spåra halvsyskon

Maria Hasselblad fick sin dotter Linnea efter insemination med anonym spermadonator i Danmark. Nu driver hon nätverket Seed Siblings, för familjer som fått barn med donerad sperma.

Borås
Maria Hasselblad
Foto:
Maria Hasselblad ville inte riskera att få leva ett liv utan barn. När hon var 39 bestämde hon sig för att göra insemination med donerad sperma i Danmark ? det blev Linnea. Kort därpå träffade Maria sin man Dan och fick också dottern Agnes (i blått).
Foto:

Då, för sju år sedan, var Maria Hasselblad 39 år, längtade efter barn och hade inte tid att vänta på att ”den rätte” skulle komma in i hennes liv.

I stället bestämde hon sig för insemination med donerad sperma i Danmark.

– Jag kastade mig in i det utan så mycket eftertanke. Jag var så gammal att jag inte hade mycket tid på mig, säger Maria.

Det blev en berg- och dalbana av hopp och förtvivlan innan Linnea blev till, på sjätte försöket.

– Jag tänkte aldrig att det skulle vara negativt att inte ha en närvarande pappa. Nu efteråt är jag förvånad över att tanken inte ens slog mig, säger Maria.

Bara något år senare träffade Maria sin man Dan, och de fick dottern Agnes tillsammans. Det betyder att också Linnea nu har en pappa, på alla sätt utom det rent biologiska.

Med tiden kom också Marias funderingar, dem hon inte hade hunnit med innan. Donatorn var anonym, så Linnea kunde inte få veta något om den delen av sitt biologiska arv.

Funderingarna ledde till att Maria drog igång intresseföreningen Seed siblings. Föreningen driver en databas, där donatorbarn eller deras föräldrar kan registrera donatorns ID-kod.

På så sätt kan man matcha ihop barn som har samma donator, och alltså är halvsyskon. Även donatorer kan registrera sig så att de barn som känner behov av det kan söka upp dem.

– Barnen kan få funderingar kring sitt ursprung senare i livet, i tonåren eller när de själva bildar familj till exempel. Vi vet ju inte än vilken typ av barn vi har fått, om det är pragmatiker eller grubblare.

Med tanke på det vill Maria vara förberedd med all kunskap som går att få – om Linnea senare börjar ställa frågor.

– Annars krävs det mycket tur om man ska få fram information just när barnen frågar, säger Maria.

Bredvid henne i soffan sitter Anna, som också är frivilligt ensamstående mamma, till Rasmus, två år, som klättrar och klänger och pladdrar oavbrutet.

– Jag har aldrig haft behov av vare sig en man eller kvinna i mitt liv. När jag var 25 fick jag reda på att man göra insemination i Danmark som ensamstående, och då bestämde jag mig för att göra det så snart mitt liv var redo för barn, berättar Anna.

När det var dags fick hon kontakt med bland annat Maria Hasselblad genom ett nätforum. Även om hon var säker på sin sak fanns många frågor – både praktiska och känslomässiga.

– Hur blir det om något händer mig, det var den stora frågan. Men man kan inte gå omkring och tro att det värsta ska hända, säger Anna.

Hennes son Rasmus var det första barnet som matchades med ett halvsyskon i registret, en halvsyster som bara är två månader äldre. Anna har varit i kontakt med mamman via mejl och de har sett bilder på varandras barn.

– Förmodligen kommer vi att träffas också, men det kan dröja, vi bor långt ifrån varandra. Sedan när Rasmus är stor nog måste han själv få bestämma om han vill ha kontakt med dem, säger Anna.

– Det finns de som säger att det här skulle vara att ”pracka på” barnen släkt som de aldrig har bett om att få. Men så är det ju med vanliga mostrar och fastrar också, säger Maria Hasselblad

Både Anna eller Maria har varit öppna med hur deras barn har kommit till, och ingen av dem har mött några negativa reaktioner.

– Numera finns det nog en stor tolerans för att familjer kan se väldigt olika ut, säger Maria.

Anna väntar nu ett syskon till Rasmus. Det blir ett helsyskon, eftersom donatorn är densamma.

– Biologiskt spelar det mig ingen roll, men jag vill gärna ha jämvikt mellan barnen. Det kan bli knepigt om det ena barnet matchas mot flera halvsyskon och det andra inte alls, eller om den ena donatorn vill ha kontakt i framtiden och den andra inte.

För Maria och Linnea hade livet en överraskning i beredskap. Efter att Maria medverkat i media och berättat om Seed siblings, blev hon kontaktad av en man som räknat ut att han är donatorn som är Linneas biologiska pappa.

Maria kommer att hålla kontakten, för Linneas skull. Men någon pappa i praktisk mening kommer donatorn inte att bli.

På samma sätt konstaterar Anna att varken Rasmus halvsyskon eller donatorn – som inte är anonym – kan räknas till Rasmus familj.

– Familj är känslomässiga band, säger Anna.

– Ja, det viktigaste är alltid kärleken. Det är det som gör en familj, säger Maria.

Fotnot: Anna vill inte medverka med namn och bild i tidningen med hänsyn till Rasmus. Båda heter egentligen något annat.