Vården saknar helhetsperspektiv

Borås Artikeln publicerades

ME/CFS är en kronisk sjukdom som kännetecknas av en långvarig utmattning i kombination med en rad andra symptom som koncentrationssvårig-heter, huvudvärk och smärta ?i leder och muskler.

– Symptomen kan variera väldigt mycket från person till person och dessutom från dag till dag, säger Anders Christoffersson, barnneurolog på Södra Älvsborgs sjukhus.

För att kunna diagnosticeras finns det inga enskilda prover eller tester. Det är en uteslutningsdiagnos, där patienten ska uppfylla de så kallade Kanadakriterierna, samtidigt som andra sjukdomar som ger upphov till liknande symptom utesluts under utredningsprocessen.

– En process som kan ta månader, säger Anders Christoffersson.

Redan 1969 klassificerade Världshälsoorganisationen, ME/CFS som en neurologisk sjukdom. Men forskningsunderlaget då var vagt och otydligt, menar Anders Christoffersson.

– Det rådde fortfarande stor osäkerhet om sjukdomen verkligen hade neurologiska orsaker.

På grund av denna osäkerhet har ME/CFS länge varit en omstridd diagnos. Fram till mitten av 1990-talet gick diagnosen under samlingsnamnet ”Kronisk trötthetssyndrom” vilket fick till följd att den ofta kopplades samman med psykisk utmattning. Många delade meningar fanns om hur sjukdomen skulle motverkas. Behandlingen, i den mån det gavs, bestod av olika former av psykoterapi. Förhoppningen var att patienten, med hjälp av ändrade tankemönster skulle bli frisk.

Men 1994 kom ett genombrott. I samband med att Fukudakriterierna togs fram fick läkarkåren en mer mångbottnad bild av sjukdomen.

– Det var då vi på allvar började inse att det är en neurologisk sjukdom som också påverkar på immunförsvaret. Då förstod vi att ME/CFS inte var orsakad av psykiska faktorer, och att den därmed inte gick att bota med psykoterapi, säger Anders Christofferson.

År 2003 uppdaterades Fukudakriterierna till de mer precisa Kanadakriterierna.

Birgitta Peilot är överläkare på Gottfrieskliniken i Mölndal. Av de cirka tusental patienter som mottagningen tar emot årligen är omkring 15 patienter barn under 15 år.

– Barn är ofta svårare att diagnosticera än vuxna. Yngre barn kan kanske inte alltid kan förklara det de känner. Bland äldre barn förväxlas ofta symptomen på ett tidigt stadium med exempelvis depression, ADHD eller diabetes.

Birgitta Peilot menar att mycket har blivit bättre de senaste åren inom sjukvården och att forskningen gör framsteg. Samtidigt som helhetsperspektivet ofta brister.

– Patienten kanske söker hjälp för att han eller hon har värk i axeln, koncentrationssvårigheter eller för att ha varit väldigt utmattad under en längre tid. Då får de värktabletter, sömntabletter eller rådet att träffa en psykolog. Men om patienten har ME/CFS behövs insatser på flera håll. Felbehandling riskerar att förvärra tillståndet och det behövs en ständig kontakt mellan läkare och patient. Det gäller verkligen att man ser hela människan.