Vaknar världen upp tillräckligt under COP 25?

Borås ,
– Vi är barn och förbannade. Och vill ryta ifrån mot den ohållbara klimatpolitiken i Göteborg, Sverige och världen, sa utan misskund Fridays for Futuretjejen Klara Hellsing på Chalmers konferensscen. Men hon sträckte också ut handen mot alla forskarna i föreläsningssalen och bad om deras medverkan i demonstrationstågen.
Foto: Jan Lindsten
– Vi är barn och förbannade. Och vill ryta ifrån mot den ohållbara klimatpolitiken i Göteborg, Sverige och världen, sa utan misskund Fridays for Futuretjejen Klara Hellsing på Chalmers konferensscen. Men hon sträckte också ut handen mot alla forskarna i föreläsningssalen och bad om deras medverkan i demonstrationstågen.

Utan tvekan öppnar FN:s klimatmöte idag förhandlingarna i ett historiskt allvarligt läge. Samtidigt har aldrig trycket varit högre för förändringar. Från en samlad forskarvärld, från allt mer medvetna företag och – kanske framförallt – från världens unga.

– Ni vuxna måste ställa er på vår sida, underström gymnasisten Simon som gavs äran att avsluta ett klimatseminarium på Chalmers inför mötet.

Hörsalen i Chalmers konferensbyggnad är välfylld med forskare, studenter, intresserad allmänhet, företagare och några politiker under fredagsförmiddagens seminarium, arrangerat av högskolans samverkansbolag Johanneberg Science Park och Ekocentrum.

Undertecknad har all anledning att uppsöka den här sortens sammankomster, vars kunskapsinnehåll ofta förtjänar att spridas till så många som möjligt.

Och det blir mycket riktigt en fredagsförmiddag med namnkunniga föreläsare och högintressanta företagspresentationer, allt med fokus på FN:s 25:e klimatmöte och dess utmaningar:

Antropologen Katarina Graffman berättar från sin forskning om de djupa själsliga mekanismerna som vi behöver lära oss mer om för att förstå hur vi ska ändra vårt konsumtionsmönster i en hållbar riktning.

Mette Kahlin VcVeigh på tankesmedjan Fores beskriver pedagogiskt de invecklades turerna i det förhandlingsspel som nu väntar under FN:s klimatmöte.

Rederiföretaget Wallenius Marine:s operative chef Per Tunell berättar att världssjöfarten inom fem-sex år börjar använda segel igen och manar politikern att ”ställa mycket högre krav på företagen.”

Miljödebattören och författaren Anders Wijkman pläderade för familjeplanering och en uppriktig debatt om överbefolkningen – men också för rätten för utvecklingsländernas invånare att konsumera mer energi.
Miljödebattören och författaren Anders Wijkman pläderade för familjeplanering och en uppriktig debatt om överbefolkningen – men också för rätten för utvecklingsländernas invånare att konsumera mer energi.

Av Vasakronans hållbarhetschef Anna Denell får vi veta att det med dagens byggteknik och utan något annat än vilja och engagemang går att minska klimatavtrycket med 50 procent, även om hon betonar att ”det måste göras mer än så också.”

Karin Björe, ekonomichef på innovationsföretaget Modvion, berättar om att bolagets produkt – torn till vindkraftverk av trä istället för betong eller stål – en uppfinning som kapar kostnader, minskar koldioxidutsläppen, lagrar kol och underlättar transportlogistiken vid vindkraftsbyggen. Förutom själva grundnyttan, förnybar elproduktion, alltså.

Docenten och ”förnekelseforskaren” Martin Hultman upplyser om hur vi kan lära mer av 80-talets klimatdebatt, då ingen polarisering förekom som nu – och att orsaken till att det blivit så stor splittring idag i hög grad beror på målmedvetna åtgärder från kol- och oljeindustrin.

Bostadsutvecklingsföretaget Jemmets ekonomichef Ulf Andersson uttalar sin starka förhoppning att 2020 ska bli det verkliga startåret för omställningen av samhället och ekonomin, och baserar sig bland annat på det faktum att en lång rad banker nu gett efter för trycket och lanserar gröna bolån.

Slutligen tar nestorn i svensk miljödebatt, Anders Wijkman, verksam i Romklubben redan på tidigt 70-tal till orda och pekar på de möjligheter som ändå finns att baxa utvecklingen i rätt riktning.

Han appellerar till världens unga som det riktigt stora hoppet om att det ska gå att vända utvecklingen.

Och det är naturligtvis helt följdenligt och logiskt att två ungdomar får avsluta med varsin liten apell inför alla lyssnande vuxna.

– Vad gör vi? Jo, vi är ute varenda jäkla fredag och demonstrerar. Och förutom de många tomma orden så händer det nu också grejer, tack vare att trycket är så hårt, sa Fridays for future-aktivisten Klara Hellsing på Greta-manér.

– Jag går i gymnasieskolan och har bland annat lärt mig att lyssna till forskningen. Därför strejkar vi sedan något år, fyllde Simon Boerenbeker Klan i.

– Vi står på er sida, och nu ska ni ställa upp på vår, sa han uppmanande.

Jag lämnade det välfyllda, innehållsrika och starkt stämningsmättade seminariet med en egendomlig blandad känsla av allvar, upprymdhet, hopp och farhågor. Nu stundar viktiga veckor.

Fakta

Så mycket behöver vårt CO2-avtryck minska

• Om varje invånare på Jorden släppte ut två ton koldioxid per år, blir hemläxan stor för främst industriländerna och Kina. Här nedan presenteras listan för några nationer, med utsläpp per capita inom parentes.

• Uppgifterna baseras på 2013 års utsläppssiffror, markanvändning och skogsbruk undantaget.

USA: – 88 procent (16,3 ton per invånare)

Sverige: – 62 procent (4,7 ton per inv.)

Kina: – 74 procent (7,6 ton per inv.)

Angola: + 60 procent (1,25 ton per inv)

Källa: Fores ”COP 25”

Visa mer...

Fakta

Vad ska avhandlas på klimatmötet?

COP 25 i Madrid (Chile arrangerar) beskrivs som ett mellanmöte. Inget nytt avtal ska tas fram, men det är mycket tekniskt komplicerat. Här några av rubrikerna för de båda mötesveckorna.

• Förlust och skador av klimatförändringen: Trycket är hårt från många utvecklingsländer att få rätt att söka pengar från klimatfonderna för skador (”loss and damage”) som de redan drabbas av. En mekanism för detta ska förhandlas, men de rika länderna är skeptiska.

• Transparensramverket: Låter byråkratiskt, men det är ytterst viktigt att etablera trovärdiga rapporterings- och uppföljningssystem för utsläppen och åtgärderna som alla litar på.

Artikel 6, utsläppsmarknader: Svåra förhandlingar väntar om hur handel mellan länderna om utsläppsminskningar ska bokföras och dubbelräkning undvikas. Viktig punkt.

• Tidsramar: Det råder kraftigt skilda åsikter mellan länderna om tidsramarna för så kallade nationella åtaganden (”Nationally Determined Contributions”) om åtgärder mot utsläppen ska vara fem eller tio år. År 2031 ska enligt tidigare beslut länderna ha samma tidsram.

Visa mer...

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.