Tänt var det här – följ med på husesyn i själva verket

Borås ,
Dagsfärsk drönarbild över Sobacken.
Foto: Anton Hedberg
Dagsfärsk drönarbild över Sobacken.

Det är historiska dagar för Borås Energi och Miljö och även för boråsarna.

För nu tänds det nya kraftvärmeverket med biobränsle. Det är en miljardsatsning som kommer att leverera dubbelt så mycket el och 20 procent mer värme med samma mängd bränsle som gamla Ryaverket.

BT guidar hela vägen genom systemet och förklarar hur detta kan vara möjligt.

Foto: Anton Hedberg

BRÄNSLET

Den asfalterade ytan där bränslet till pannan läggs upp är enorm – motsvarande cirka fem fotbollsplaner. Hit anländer mellan 50 och 70 lastbilar per dygn under högsäsong med biobränsle i form av bark, sågverksspån, skogssflis eller oflisad brännved. Detta råbränsle har mellan 30 och 60 procents fukthalt.

Här finns alltså olika kvaliteter, som undersöks när lastbilen anländer. Efter mätning av kvalitet och fukthalt, utfärdar Borås Energi och Miljö:s särskilde bränsleexepert ett lämpligt recept på blandning mellan de olika fraktionerna.

– Vi försöker hålla en fukthalt på i snitt 48 procent, för det är mest optimalt för processerna, förklarar kraftvärmeverkets projektledare Thomas Agernäs.

Biobränslet på upplagsplatsen blir inte liggande så länge, utan omsätts på omkring en månad. Inköpen sker från skogsägare, industrier och sågverk inom cirka 15 mil från anläggningen.

Foto: Anton Hedberg

BEREDNINGEN

Beredningen av bränslet görs i flera steg efter mottagningen. Från ett stort tippschakt matas bränslet in i en byggnad där ett magnetfilter skiljer bort metallrester. Ett såll skiljer ut allt för stora bitar, som skickas för sig till en kross.

Beredningsanläggningen kan hantera 700 kubikmeter bränsle i timmen. Efter processen kortlagras det i två silor på totalt 10 000 kubik.

Från silorna matar en långt transportband i tjockt gummi bränslet i en 45 meter hög stigning till toppen av kraftvärmeverket, där två mindre cisterner, så kallade dagsilor, innan det körs in i pannan, max 58 ton/tim. Utan påfyllning räcker anläggningens bränsle upp till 50 timmar.

Beredningsanläggningen har starkt brandskydd med bland annat sprinklers invändigt, eftersom det är framförallt här bränslet kan självantända. En annan känslig del är matarbandet, som är enda vägen att förse pannorna med bränsle.

– Vi har satsat på mycket hög kvalité av den anledningen. Transportbandet kan brista, men går rätt snabbt att vulka ihop, påpekar Jonas Holmbergs, energibolagets kommunikationschef.

Foto: Anton Hedberg

PANNAN

Den 37 meter höga pannan är av BFB-typ, där bränslet matas ut på en Bubblande Fluidiserad Bädd av sand i botten, vilket ger låga utsläpp och god ekonomi.

– Pannan står inte på botten utan är upphängd i taket, säger Thomas Agernäs och pekar på grova svarta stålrör som förbinder pannblockets topp med det grova fackverket i taket.

Fast varför? Jo, den cirka 800 ton tunga pannan behöver då inte stagas i höjdled med grova stålbalkar, förklarar han.

Den består av tre huvudsektioner, egentlig panna och två så kallade bakre drag, och en oändlig mängd av pump-, rör- och fläktsystem som hanterar de rökgaser, vatten och ånga som driver systemet.

I översta planet av pannhusets cirka tio våningar återfinns den stora ångdomen klädd i blank tunnplåt, en av anläggningens huvudattribut. Härifrån leds den överhettade 540-gradiga vattenångan med 140 atmosfärers tryck vidare för att alstra el och värme.

Stålets tjocklek i de grövsta rören är 32 millimeter för att hålla tryggt.

Ett par våningar över pannbotten finns de fyra inmatningspunkterna för bränslet, se bild ovan.

I små inspektionsluckor kan den ”kokande” bädden också iakttas. Denna består av 40 ton sand som hålls flytande via ett kraftigt luftblås underifrån.

840 grader - se unik video från brandhärden

– Här brinner i varje moment cirka 300 kilo flis med 840 graders temperatur. Högre upp i pannan, övergår bränslet i gasform och når cirka 1000 grader, förklarar Thomas Agernäs.

– Så det är så nära helvetet du kommer här på jorden, tillägger han belåtet.

Thomas Agernäs är projektledare i eget bolag och har lett kraftvärmeverksbyggen i flera länder, bland andra USA och Skottland.

EMC i Borås är hans åttonde, och hittills största pannprojekt.

Foto: Anton Hedberg

ÖVERVAKNINGSRUM

Flera tiotal meter upp på skorstenen är ett bekvämt litet kvadratiskt kontrollrum upphängt. Här finns ett antal mindre stålrör infästade snett uppåt i skorstenen. De flesta av dem är igenpluggade med grova muttrar. På några är olika mätdosor i plåtlådor infästade.

Här finns Borås Energi och Miljö:s egen mätutrustning, där rökgasernas halter av de ämnen som inte får överstiga vissa värden, kontrolleras kontinuerligt. Det handlar främst om Nox, eller kolmonoxid (ska ej förväxlas med växthusgasen koldioxid), samt svavel och kväve.

De övriga mätrören används när övervakande myndigheter kommer för att göra oberoende inspektioner och revisioner. Men inte bara.

– Vi vill också anvisa plats och möjlighet här för studenter på Högskolan i Borås eller andra lärosäten som vill forska på vår verksamhet, säger Jonas Holmberg.

Foto: Anton Hedberg

TURBINHALLEN

En mycket central del av kraftvärmeverket, där den energirika ångan driver en den stora turbinen (blanka maskinen till vänster). Turbinen har höga varvtal som i växellådan (blå maskin i mitten) dras ned till låga varvtal för att driva generatorns rotor som väger cirka 40 ton (generatorn syns till höger).

Detta system är inte inkopplat ännu. Först i januari ska ångdriften släppas på och turbiner och generator startas. Rörsystemet där ångan transporteras rengörs just nu minutiöst.

– Det får inte finnas en enda metallflaga eller andra föroreningar i systemet, för då kan turbinen skadas. Vi blåser luft med högt tryck i rören och låter luften möta en stålskiva. Om vi ser minsta märke fortsätter vi med rengöringen, förklarar Thomas Agernäs.

Växellådans axel har en dragstyrka på cirka 65 000 hästkrafter och ger rörelseenergi till generatorn att alstra en effekt på 450 000 kilowatt.

Den producerade elen matas ut med 120 kilovolts spänning till transformatorstationen på utsidan av pannbyggnaden. Ungefär 13 procent av elen går åt till att driva fläktar, motorer och pumpar i kraftvärmeverkets egna processer. Resten går ut på nätet till försäljning.

Foto: Anton Hedberg

FJÄRRVÄRME OCH RÖKGASKONDENSERING

Längst ned i systemet återfinns den utrustning som hanterar verkets ”restprodukt” – alltså värmen från vattenånga och rökgaser.

Det handlar om värmeväxlarna till fjärrvärmerören från centralorten, samt det mycket omfattande maskineriet för att kondensera – kyla av – rökgaserna och krama ur dess värme så mycket det går.

Här under pannorna ansluter de grova fjärrvärmeledningarna till och från staden. Det inkommande vattnet som är 44 grader värms upp till 70 grader innan det pumpas till ackumulatortanken vid Ryaverket för vidare transport ut i staden.

– Det är inkopplat nu, men än så länge värms fjärrvärmevattnet från Ryaverket, förklarar Thomas Agernäs och lägger handen på en tydligt varm rördel.

I en annan lokal i verkets nedre region finns även huvudfläkten och motorn, båda enorma pjäser, som driver rökgaskondenseringen. Dessa maskiner kräver en hel del kraft, men skapar ett mervärde i form av 100 miljoner extra kilowattimmar energi till fjärrvärmenätet.

– Röken som släpps ut är bara 37 grader. Hela systemet är toppmodernt och bygger på ny teknik. Allt är optimerat på bästa sätt, och därför får vi ut så mycket mer energi totalt med samma mängd bränsle som på Ryaverket, förklarar Jonas Holmberg.

Han tillägger att bolaget planerar för en stor invigning av hela anläggningen hösten 2019 då boråsarna bjuds in för att få kika närmare på sin anläggning.

Klicka nedan för ett bildspel i 360°

Fakta

Stora och små fakta om kraftvärmeverket

Tillsammans med nya reningsverket utgör kraftvärmeverket huvuddelen av nya EMC, Energi- och Miljöcentrum på Sobacken. Ersätter Ryverkets båda baslastpannor från 1965.

Kostnad: Cirka två miljarder kronor av totalt 3,7 för hela EMC.Panneffekt: 1x120 megawatt (Ryaverkets gamla rosterpannor 2x60 MW)

•Produktion: 275 miljoner kilowattimmar fjärrvärme (plus 100 från rökgaskondensering) och 155 miljoner kilowattimmar el. Energitillförsel: 475 miljoner kwh biobränsle = 91 procent verkningsgrad (rökgaskondensering är ett eget ”tillägg” som inte räknas in i verkningsgraden av fysikaliska skäl).

•Viktiga datum: Denna vecka inleds eldning partiellt med biobränsle. 18 december ska biobränsle eldas dygnet runt. Januari: rökgaskondensering och ångturbiner kopplas in i systemet. 1 mars inleds full provdrift i full drift under 30 dagar.

•Tidschema: Förseningarna av bygget har lett till att så kallad ”forcerad tidsplan” införts. Detta tidsschema hålls, liksom projektkostnaderna efter tillförsel av 500 miljoner kronor i ägartillskott.

•Säkerhet: Mycket låg frekvens av olyckor och incidenter rapporteras så här långt, med en förlorad lillfingerled som största skadefall. ”Det är mycket tillfredsställande att vi lyckats hålla säkerheten högt i ett bygge med en rad farliga och riskfyllda arbetsmoment. Det gäller nu att inte slappna av när projektet börjar gå mot sitt slut” säger projektledare Thomas Agernäs.

Visa mer...
Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.