Starkt stöd för Borås skolval
Det är alltså fler boråsare som vill ha kvar det omdiskuterade skolvalet än vad som vill avskaffa reformen. En tredjedel vet inte eller har ingen åsikt.
– Det är ungefär så som vi har uppfattat det när vi scannar av de kommentarer som ges, säger kommunalrådet Annette Carlson (M).
– Människor har vant sig vid att kunna välja, att ha en valmöjlighet är viktigt.
Rätten att välja har funnits tidigare, det nya för året är att det är obligatoriskt för alla som börjar förskoleklass och årskurs sju i Borås.
– Avsikten med det aktiva skolvalet är att även de familjer som inte är lika resursstarka och insatta också ska bli medvetna om att du har möjlighet att välja något annat än den allra närmsta skolan om det skulle vara det bästa för ditt barn.
Den höga andel som inte vet eller inte har någon åsikt i frågan kommenterar Carlson så här:
– Det kanske inte är en lika viktig fråga för alla föräldrar som den är för oss politiker. Och har man inte barn i skolan så kanske man inte har funderat över skolvalet.
Socialdemokraterna vill avskaffa det obligatoriska skolvalet.
– Mitt främsta skäl till det är att det skapar otrygghet och oförutsägbarhet, säger grundskolenämndens ordförande Per Carlsson (S).
Och då syftar han på att det blir problematiskt både för familjerna och för möjligheterna att planera för bra skolor.
– Vi har inte heller kunnat se att det obligatoriska skolvalet bryter skolsegregationen, snarare tvärt om.
Två grupper avviker signifikant i opinionsundersökningen. Det är vanligare att boråsare mellan 50 och 64 år vill avskaffa skolvalet, i åldersgruppen vill var tredje att det ska bort. Bland dem som röstar rödgrönt är också skepsisen större än hos andra, i gruppen vill var tredje avskaffa skolvalet.
Har ni egentligen väljarna med er då ni vill avskaffa det obligatoriska skolvalet?
– Jag upplever att vi har det, säger Per Carlsson. Vi är ute och träffar människor och har fått en lång rad frågor i vår valstuga, så vi har scannat av vad vi upplever är en väldigt vanlig allmän åsikt. Men det bottnar naturligtvis också i de upplevelser jag har som ordförande i grundskolenämnden.
När det politiska beslutet, som överraskande drevs igenom av Alliansen och Sverigedemokraterna, skulle omsättas i praktisk verklighet drog en turbulent tid igång. Misstagen från förvaltningen radades på varandra och ilskna föräldrar gick ut i BT och berättade om hur barn drabbades orimligt hårt. I januari fick 88 procent av de som sökt till förskoleklass sitt förstahandsval. Efter en rad korrigeringar steg siffran i maj till 93 procent bland förskolebarnen och till 96 procent för de som börjar årskurs sju.
– I slutändan hanterade vi det bra, säger Per Carlsson. Men det var en väldigt jobbig process. Många mådde ganska dåligt av det tryck de utsattes för. Det krävdes mycket handpåläggning och var förenat med en hel del kostnader.
