Slarv sänker nästan "Kursk"

Den här verkliga händelsen är naturligtvis som gjuten för en filmatisering, fylld av svettig spänning och intim dramatik. Danske regissören Thomas Vinterbergs (”Jakten”) katastrofskildring är en klaustrofobisk nagelbitare som placerar besättningens desperata överlevnadskamp i en rävsax mellan trytande syretillgång och storpolitiskt maktspel. Ryssarnas utrustning är nämligen så usel att en räddningsaktion blir omöjlig, men landet vägrar ta emot internationell hjälp för att inte tappa ansiktet.

Dessa omständigheter är kanske helt faktakorrekta, men ”Kursk” är så trubbig i sitt utpekande av den ryska militärmaktens brister och korruption att det blir svårt att inte läsa filmen som agendadriven inlaga i propagandakriget mellan Väst och Öst. Särskilt när det kontrasteras mot stiliga, ädelmodiga brittiska amiraler i kritvita, nystrukna skjortor som ser ut att vara fraktade med limousin direkt från textilfabriken.

I rollistan hittar du för övrigt knappt en enda rysk skådespelare, däremot en rad tyska, belgiska, franska – och svenska, bland andra Gustaf Hammarsten, Max von Sydow och Pernilla August. Och alla pratar de på olika former av bruten engelska, vilket skaver på autenticiteten.

Likväl finns ett par irriterande exempel på amatörmässigt hantverk. Ljud som är osynkat, slarvig klippning mellan vissa hel- och närbilder. Det sänker inte ”Kursk” helt, vars centrala del är den mänskliga tragedin, men tynger filmen med en besvärande känsla av att ha tagit sig vatten över huvudet.