Borås

Nu ger vildmarksgänget upp

Målet var fyra veckor. Det blev tre.

Borås
Martin Ewertson, Johannes Hallabro och Joakim Robygd framför vindskyddet de själva byggt.
Foto:

Men trion från Bäckängsgymnasiet var ändå nöjda med sin vildmarksvistelse.

Det har gått exakt 21 dygn sedan äventyret inleddes. Men i dag väljer trion Martin Ewertson, Joakim Robygd och Johannes Hallabro att lämna sitt läger för civilisationen.
– Det räcker nu. Sista tiden har varit väldig tuff och eftersom det inte är skarpt läge så vet man att vi bara är ett telefonsamtal hemifrån, säger Johannes Hallabro.

Joakim Robygd fortsätter:
– Eftersom det här är vårt projektarbete i skolan handlade det ju också om att få in material till det. Och vi hade kunnat skriva vårt arbete redan efter fem dagar här. Därför räcker det nu.

Exakt tre veckor av tuff psykisk och fysisk påfrestning.
När BT hälsade på i lägret var det tre trötta men fortfarande glada äventyrare som tog emot.
Dock något mindre än för tre veckor sedan.
Kilona har försvunnit fort eftersom de knappt ätit så mycket man behöver för att överleva. Joakim och Martin har gått ner tio kilo var medan Johannes tappat hela tolv kilo.
– Det märks att kroppen förändras. Vi fryser väldigt mycket och man tappar håret, säger Robygd.

Ett nät och fiskespön har gjort att de kunnat fånga en del fisk.
– Både gädda och gös. Ganska stora också. Annars har vi mest ätit av den proviant vi hade med oss. Otroligt små portioner, vi har varit hungriga hela tiden, säger Robygd.

Men inte riktigt hela tiden.
Hallabro berättar:
– Vi hittade massa bär en dag. Sedan åt vi alldeles för mycket, säkert en liter per person. Då gjorde det riktigt ont i magen. Det var nära att vi spydde, säger han och skrattar.

Men hunger och kyla har inte varit det värsta.
Vetskapen om att de kunnat ge upp när de vill har varit svår att ignorera.
– Vi har hört en traktor som kör här ute på vägen ett par gånger. Då inser man att man inte är vilse på riktigt. Det är lite tungt att övertala sig själv att fortsätta då, säger Martin Ewertson.

Men nu är det alltså över.
Snart är kämparna hemma.
Och det är ingen vågad gissning att första stunden hemma spenderas vid matbordet.