Mats Palmqvist: December är en fantastisk månad. Från dag ett är det bara förväntningar och ljuständande och provsmakningar och tindrande ögon vart än man ser.

Borås Artikeln publicerades

Julafton. Äntligen julafton! Som jag har längtat.

Äntligen krönes decembers väntan på denna ljusets och hela härlighetens mest bejublade dag.

December är en fantastisk månad. Från dag ett är det bara förväntningar och ljuständande och provsmakningar och tindrande ögon vart än man ser. När de första adventsstakarna tänds i fönstren tänds också inom mig ett hopp om ljusare tider.

Och det blir bara roligare för varje år.

Det gäller att ta tillvara varje tillfälle som bjuds. Glögg ska avsmakas, man måste prova många olika sorter så att rätt dricks till Kalle Anka. Godiset ska också provsmakas, helst varje dag. Även julmaten kan man testa, lite pö om pö så att den stora mättnaden inte infaller för tidigt. Det vore ju förfärligt om jag var trött på maten redan före julafton. Och klappar förstås. Klappar på kinden och julpussar med.

Jag har, om sanningen ska fram, inte alltid känt denna eufori för julens fröjder. Det har funnits tider då jag tvivlat, tvivlat på om julen är den stora fridens och den globala fredens helg. Tvivlat på att den ens är min egen inre frids tid.

Men jag har gjort ett val. Vi behöver ljus och glädje i en mörk och hemsk värld. Om jag nu ska fira jul, låt mig göra det ordentligt. Varför hålla på och klaga på stress och överkonsumtion? Jag har ju en egen vilja. Varför inte använda den då!

Då väljer jag att fira jul som det passar mig. Och jag firar jul hela december. Varje dag. December är en skitmånad om man tänker efter. Mörkt och kallt, eller mörkt och kallt och vått, eller mörkt och kallt och vått och blåsigt. Sällan snö som skulle göra den inte fullt så mörk. Då måste man ju pigga upp sig lite. Köra julgrejen fullt ut helt enkelt.

Tusen stjärnor som tindrar, glitter så långt jag ser. Av juleljus som glimmar, vill jag ha mer.

Först av allt. Det finns en anledning till att vi firar jul. Trumpeter och orgel, änglakörer och högtidlighet. Domkyrkan drog storstilat igång decemberfirandet på första advent.

Sedan julkalendern på tv. Inte så mycket jul kanske, men som daglig påminnelse har den funkat fint. Rolig är den dessutom. Charmerande barn. Av vänner i USA fick vi en virtuell viktoriansk adventskalender. I datorn har vi varje dag öppnat en lucka och fått ta del av det engelska julfirandet på drottning Victorias tid. Jag har insett att det är alldeles för lite Dickens nuförtiden.

Varje dag finns det någon anledning att fira jul.

Nu så kommer julen, nu är julen här, lite mörk och kulen men ändå så kär.

Äntligen julafton! Javisst. Men också lite vemodigt. Nu är det början till slutet av december. En ökenvandring fram till påsk är det som väntar. Om man inte bestämmer sig för att göra tiden lite roligare förstås.

Tänd ett ljus och låt det brinna, låt aldrig hoppet försvinna, det är mörkt nu, men det blir ljusare igen.

God jul allesammans.

Fakta

Sagt om julen

Det sades alltid om honom att han visste hur man skulle ta vara på julen, om nu någon levande människa kunde det. Må det bli uppriktigt sagt av oss, och alla av oss! Och som Tiny Tim påpekade, Gud välsigne oss, allihop!

Ur En julsaga av Charles Dickens (1812-1870)

Julklappsstips: Till din fiende, förlåtelse. Till en motståndare, tolerans. Till en vän, ditt hjärta. Till alla, barmhärtighet. Till varje barn, ett gott exempel. Till dig själv, respekt.

Oren Arnold (1900-1980), amerikansk författare och journalist

Ju äldre jag har blivit, ju mer intresserad blir jag av själva pappret runt julklappen.

Ernst Kirchsteiger (1957-)

Visa mer...