Majoriteten har fått jobb

För tio år sedan slutade de grundskolan utan möjligheter att fortsätta till gymnasiet.
Ungdomarna förutspåddes dystra framtidsutsikter.
Men nu har en majoritet läst in gymnasiet och nästan alla har jobb.

Borås

År 2002 var det 143 elever från Borås olika grundskolor som fick icke godkänt betyg i något av kärnämnen matematik, engelska eller svenska. BT har nu tio år senare försökt att nå dem alla som 25-26-åringar.
De är en brokig skara. Här finns en läkarstuderande, flera lagerarbetare, en hel del inom barnomsorg och vården, egna företagare och några som hunnit bilda familj. Och de allra flesta ger en ljus bild av sitt liv.
– Det har gått bra för mig ändå, säger många elever som berättar för BT om sin väg i livet efter grundskolan.
En stor andel uttrycker glädje över sin extra tid på Tullengymnasiet där de fick chansen att läsa upp de betyg som saknades för att kunna gå vidare till gymnasiet. De som valde att börja jobba direkt efter nian beskriver ofta också en stor tillfredsställelse.
– Att sluta skolan är det bästa jag har gjort, säger Samuel Rajala. Jag har jobbat sedan jag slutade nian och jag har inte ångrat mig en enda dag.
Och ett arbete har det allra flesta eleverna fått. Jämfört med nationella undersökningar går det mycket bra för eleverna i Borås, trots att de hade ett eller flera icke godkända betyg i grundskolan. Och flera av de experter BT talat med hänvisar detta till just Borås speciella arbetsmarknad. Här finns fortfarande en näringslivsstruktur och entreprenörsanda som gör det möjligt också för dem utan utbildning att arbeta.
En stor grupp har också lyckats gå vidare och klara gymnasieskolan. På sikt tror många bedömare att det är oerhört betydelsefullt. I dag sorteras annars många arbetssökande bort från tjänster om de saknar gymnasieutbildning. Risken är också att man utan utbildning får svårare att byta arbetsplats.
– Det finns en annan dimension också, säger utvecklingsledare Anders Holmgren på Borås stads utvecklingsenhet. Varje människa har rätt att utveckla sin potential och att utvecklas som människa.
Han talar om vikten av att få chansen att sätta igång en bildningsprocess.
En av eleverna sitter nu själv som politiker och får höra tjänstemän varna för hur många av dagens nior som riskerar att gå ut skolan med betyg som inte ger dem rätt att fortsätta till gymnasiet. Trots att det finns ett stort fokus på den här frågan är andelen elever som inte får möjligheten att läsa vidare ungefär lika stor år från år. För tio år sedan var det 14 procent av eleverna som stoppades från fortsatta studier, och variationen åren efter det är bara en procentenhet upp eller ner.
I fjol ändrades reglerna och nu finns skilda behörigheter för skilda program. 12 procent i Borås kunde inte fortsätta på yrkesprogram och 17 procent hade inte betyg som gav behörighet till natur- eller teknikprogram.
Många av eleverna som fick icke godkända betyg då 2002 berättar idag om hur de kände att skolan såg på dem som värdelösa.
– Skolan sa det inte rakt ut, men vi fick en slags stämpel på oss, vittnar många av eleverna om.
De flesta har skakat av sig den negativa stämpeln. Det som bryter mot den positiva bild ungdomarna ger av hur deras liv har utvecklats är ungdomar som är besvikna för att skolan inte i tid upptäckte inlärningssvårigheter av olika slag och inte fick den hjälp de ofta efterfrågade.
– Det hade varit kul att få chansen, säger en tjej.
– Jag hade gärna velat plugga igen, men det är för mycket att ta igen nu, säger en kille.