Eric Thulin: Låt inte rubrikerna göra dig till en domedagsprofet

Bara i vårt bevakningsområde har vi under hösten berättat om brutala knivdåd, övergrepp mot barn och ett mord i ett motionsspår. Lägg därtill skildringar från konflikter och växande extremism i andra delar av världen som aldrig tycks ta slut.

Att ständigt matas med den här sortens rapporter kan få vem som helst att tappa tron på mänskligheten. Därför är det kanske inte är så konstigt att uttrycken ”Vart är vi påväg?!”, "Det blir bara värre" och ironiska bittermantrat ”Nya trygga Sverige” ofta återkommer bland läsarkommentarerna på vår Facebook-sida.

Men att enbart låta medierapporteringens dystra rubriker forma vår sinnesstämning och syn på världen gör oss enögda och deppiga.

För mig är det där mörkret en del av vardagen – och jag har lärt mig att hantera det med trevande eftertänksamhet, pragmatism och någon form av mentalt självförsvar. Men jag är också i allra högsta grad delaktig i det som beskrivs som "medielogiken". Och kanske är det först när man får inblick i dess mekanismer som "allt går åt helvete-känslan" kan bli mer nyanserad.

Det finns naturliga förklaringar till övervikten av de ledsamma rubrikerna i nyhetsflödet. En av dem är journalistikens grundläggande uppdrag att ifrågasätta, kritiskt granska och peka på missförhållanden i samhället. Det är exempelvis mer journalistiskt intressant att berätta om hjärtoperationen som havererade, än den som lyckades.

Samtidigt är medierna "bättre" än någonsin på att rapportera om olyckor och brottslighet. Idag har de flesta redaktionerna dygnet runt-bevakning för sina nyhetssajter, där minsta händelse återges i realtid. Dessa nyheter engagerar publiken i mycket stor utsträckning – de läses i hög grad, framträder starkare på sajterna och tillhör det innehåll som delas mest i sociala medier.

Vi har alltså inte bara en dominans av negativa nyheter – vi har också en miljö på nätet som skruvar upp volymen för både avsändare och läsare.

Att skildra avvikelser har alltid varit en del av medias uppdrag. Men trots att vi ständigt söker positiva infallsvinklar behöver vi bli ännu bättre på att balansera urvalet med fler goda nyheter – utan att för den sakens skull flacka med den kritiskt granskande blicken. Ett exempel är dagens reportage om förskollärarna på Norrby som tycker att de har ”världens bästa jobb”.

I vinter tar vi på Borås Tidning ytterligare ett steg i den riktningen. Vi ska berätta om Sjuhärads främsta hjältar från året som gått – och vi behöver er hjälp. Känner du någon som visat personligt mod för att hjälpa andra människor? En vardagshjälte som gjort livet bättre för andra?

Hör av dig till nyhetschefen@bt.se med din berättelse, så kan vi föra fram fler ljusglimtar i nyhetsflödet tillsammans.