Kommunen får böta för svartbygge
Lokalförsörjningsförvaltningen får böta för svartbygget och riskerar att åter få byta fönstren.
– Det här är hårresande, jag förstår mig inte riktigt på lokalförsörjningsförvaltningen. Fönstren i Stadshuset har ett kulturvärde, en arkitekt har en gång gjort ett arbete med att välja dem och det är inte bara att byta ut, säger Lars Gustaf Andersson (FP), ledamot i samhällsbyggnadsnämnden.
Han skräder inte orden och säger att han kommer att säga nej till bygglov när den frågan nästa gång kommer upp i nämnden och han tror att han får med sig resten av ledamöterna.
– Min definitiva uppfattning är att man skall riva ut fönstren, vi driver sådana här frågor hårt mot privatpersoner och då skall vi hålla fast vid vår ståndpunkt.
Varken nämndens ordförande Bertil Myhrberg (M) eller vice ordförande Kjell Classon (S) vill i dag säga hur de kommer att agera när det gäller bygglov.
– Det är beklagansvärt att lokalförsörjningen inte fattat att det här är en historisk byggnad, säger Kjell Classon.
Bertil Myhrberg påpekar att alla skall behandlas lika av samhällsbyggnadsnämnden, det är också därför kommunens egen förvaltning nu får böta 21 400 kronor för att ha byggt svart.
Det var i juni samhällsbyggnadskontoret uppmärksammade att åtta fönster bytts på Stadshusets fasad mot Stora Brogatan. Men något bygglov fanns inte. De gamla tvåglasfönstren i massiv teak hade bytts ut mot treglasfönster med insida i laserad fur och utsida i aluminium. Kostnaden för bytet är cirka 160 000 kronor.
Vissa av fönstren har delats upp i flera lufter för att man skall kunna vädra. Ett av motiven för att byta fönstren var att de gamla fönstren var otäta och att det var kallt och dragigt inomhus.
– Stadshuset är kommunens stolthet och det var väldigt framsynt och modernt när det byggdes 1957. Det är ett gravt påhopp att göra så här, säger stadsarkitekt Tomas Rossing.
Han pekar på att många detaljer i Stadshuset som fönster, armaturer, dörrhandtag, räcken och till och med möbler är arkitektritade.
– Vi predikar att vi skall skydda gamla hus, men nu gör vi själva så här. Det är inte bra.
Tomas Rossing anser att man kunde ha ersatt teakfönstren med andra teakfönster då det i dag går att få tag på regnskogsvänlig FSC-certifierad teak.
– Vi får naturligtvis böja oss, vi har gjort fel och nu får vi tyvärr betala, säger lokalförsörjningsförvaltningens chef Lars Nordin.
– Vi har inte gjort detta medvetet utan det handlar om olika bedömningar. Handläggaren gjorde bedömningen att det inte behövdes bygglov.
– Man kan ha olika åsikter om vilka material som är bra, men vi vill inte sätta in teakfönster. Men vi kanske borde ha rådgjort med stadsantikvarien i det här fallet. Vi får försöka vara noggrannare i fortsättningen och ta upp detta internt.
Vad det kan kosta att åter byta fönstren vet ingen i dag, det beror på hur de fönstren i så fall skall se ut.
Stadshuset
Borås stadshus ritades av stadsarkitekterna Harald Ericson och Roland Gandvik och invigdes i februari 1957.
Stadshuset rymmer sammanlagt 14 000 kvadratmeter och består av tre delar, den höga vita kontorsdelen med huvudentrén, den lägre röda byggnaden tidigare kallad ”sociala längan” där gatukontoret finns i dag, samt kanslihuset med stadshushallen och kommunstyrelsens sessionssal.
Harald Ericson är upphovsman till en rad kända byggnader i Borås, som Sjöbo vattenverk, kapell och krematorium på Sankt Sigfrid, Caroli församlingshem och Särlaskolan. Roland Gandvik har bland annat ritat Kulturhuset.