Annons

Kobajs i tanken

Varje år skiter Kjell Erikssons kor ut energi motsvarande 60.000 liter dieselolja - rakt ut i luften.Men inte så länge till.
Borås • Publicerad 8 november 2008
Foto: Lars-åke Green
Kjell Eriksson ser om sina ungdjur. Hans arrendegård Ekholmen blir nu en av cirka 20 mjölkgårdar som går in i projektet Biogas Dalsland.
Kjell Eriksson ser om sina ungdjur. Hans arrendegård Ekholmen blir nu en av cirka 20 mjölkgårdar som går in i projektet Biogas Dalsland.Foto: Lars-åke Green

För nu ska Dalslands nöt och svin bli bränsleproducenter – också.

Miljövinsten blir dubbel – biogas i fordonen betyder mindre metan och koldioxid i atmosfären runt det allt varmare växthuset Jorden.

Annons

BT berättar i två reportage om den västsvenska storsatsningen på biogas.

Senhöstsolen står lågt, men efter några dygn av intensivt höstrusk lyser den äntligen frikostigt över Ekholmens gård strax väster om Mellerud. De här dagarna har Kjell Erikssons 200 mjölkkor och 250 ungdjur hållit sig inomhus i sina ligghallar.

Kreaturen råmar uppfordrande. Kjells anställda är i gång med förmiddagsbestyren och djuren förväntar sig nu mat och nytt strö i båsen.

I den breda gödselrännan rakar en vajerdriven skrapa med jämna mellanrum ut mockorna som produceras tjänstvilligt, dygnet om och i ofantliga mängder.

Djuren lyfter vant upp benen ett och ett när skrapan passerar med sin värdefulla last.

Gödseln förs mekaniskt över till två jättelika gödselbrunnar strax bredvid ligghallarna.

Denna stinkande bruna sörja, allt jordbruks moder och grundbult, har nu också blivit klimatpolitisk hårdvaluta.

Tiden förefaller vara mogen för att ta vara på all den energi som i form av kolvätet metan till ingen nytta ångar bort från gödseln upp i atmosfären.

I Dalsland ska detta ske inom ramen för ett projekt som drivs av In-novatum Teknikpark och den ekonomiska föreningen Biogas Dalsland, ägd av de blivande leverantörerna.

Kjell Eriksson är ordförande i föreningen, som ännu så länge har nio delägare.

Annons

Biogasen börjar få en chans

Det avgörande för att man ska vara beredd att sätta spaden i jorden är inte den goda tanken, eller miljöfördelarna – i en globaliserad, konkurrensutsatt värld är det oljepriset och inget annat som bestämmer vad som ska ske.

Och nu har detta stigit till en nivå där biogasen börjar få en chans – låt vara fortfarande med visst stöd.

För dem som oroar sig över klimatförändringen och tror att människan har ett finger med i spelet är detta goda nyheter.

Metan är 20 gånger kraftigare än koldioxid när det gäller att hindra värme att stråla ut från jordytan. Därmed står gasen kortsiktigt för ett större bidrag till den så kallade växthuseffekten än koldioxid. Metan är där-emot inte lika stabilt och bryts ned mycket snabbare.

Att köra bilar, bussar eller lastbilar med biogas från gödsel minskar sålunda växthusgasutsläppen i två led: först genom att metanavgången till atmosfären minskar och sedan genom att bensin eller diesel inte används i fordonen.

– Det är fantastiskt, verkningsgraden är långt över 100 procent på gödselbaserad biogas som ersätter fossila bränslen, säger Kjell Eriksson entusiastiskt.

Energiinnehållet i de närmare 7.000 kubikmeter gödsel som årligen produceras på hans gård motsvarar alltså 60 kubikmeter dieselolja.

I själva verket skapas mer dynga än så, men mockorna som djuren lägger ute i beteshagarna om somrarna kan naturligtvis inte samlas in för biogasframställning.

– Min dröm är att jag själv ska kunna använda biogasen direkt. Idag gör vi slut på 35 kubikmeter diesel till alla maskiner och traktorer. Jag skulle ändå få ett överskott på gas motsvarande 25 kubikmeter diesel, säger han.

Annons

Måste raffineras

Med det han just sagt pekar Kjell Eriksson ut själva kärnan i problemet med jordbruksproducerad biogas: med tillgänglig teknik är den idag inte så lätt att nyttiggöra lokalt på gården där den blir till.

I ”rå” form har den så låg metanhalt, cirka 60 procent, att den inte duger som fordonsbränsle. För att raffineras måste den transporteras till en central anläggning, och detta sänker lönsamheten.

Kjells bror Peter Eriksson har kläckt konceptidén för Biogas Dalsland, som anvisar lösningar på det här problemet.

Han intresserade sig tidigt för gasen och försökte först göra som många bönder i Tyskland, driva en biogasmotor för att producera gårdens elkraft. Kjell berättar att han också började kika på den här möjligheten sedan han startat som ekologisk arrendebonde på Ekholmen.

– Gasmotorn fungerar med rågas, även om man får serva den ofta. Men problemet är att elpriset i Sverige är såpass mycket lägre än i Tyskland att det inte gick att få någon vidare ekonomi på det hela, förklarar han.

Vid elframställning försvinner enligt fysikens lagar två tredjedelar av ursprungsenergin i värmeförlust. Den här värmen ville Kjell ta rätt på för att förbättra lönsamheten, men det var inte så lätt.

– Jag behöver ju ingen värme till djurhallarna, och kyrkan här intill behövde ingen värme under en stor del av året. Så det blev inget av med gasen den gången.

En möjlighet att stärka jordbruket

Till slut värkte idén fram om att koppla ihop gårdarna med ett ledningsnät och satsa på fordonsbränsleproduktion.

Annons

Konceptet, vars tekniska utförande beskrivs utförligt i illustrationen här intill, kommer att ge en årlig biogasproduktion på två miljoner kubikmeter, 20 gigawattimmar.

Bränslet räcker till att årligen driva 250 personbilar, 30 lastbilar och 30 bussar.

Denna första etapp är kostnadsberäknad till cirka 100 miljoner kronor, varav cirka hälften ligger på gårdarna och hälften går till ledningsnät, tankstationer och den centrala raffineringsanläggningen i Brålanda. Staten har beviljat 15 miljoner kronor i så kallat klimp-bidrag till ledningsnätet. Bidraget gör det möjligt att överdimensionera ledningarna så att en rejäl expansion är möjlig om allt faller väl ut.

För de enskilda jordbrukarna skapar projektet ännu ett ben att stå på och därmed förstärks lönsamheten, är tanken.

Respektive gård kan få bidrag med 30 procent av sin investeringskostnad inom ramen för EU:s företagsstöd.

Tre miljoner kronor, en rätt blygsam summa för en gård av Ekholmens storlek, kostar gårdsutrustningen. Det handlar i korthet om två stålsilor för rötningsprocessen, värmeväxlare samt en gastork som minskar vatteninnehållet i biogasen innan den pumpas ut från gården.

Gårdar som har mindre gödselproduktion än 7.000 kubikmeter per år har möjlighet att slå ihop sig om en rötanläggning och ändå behålla lönsamheten.

Värdefull bonuseffekt

Kjell kan glädja sig åt en ren bonuseffekt när väl biogasen är framställd: rötresten innehåller kvävefraktioner som lättare tas upp av grödan.

– Det är väldigt värdefullt att mer av kvävet kan tas upp av grödan. Speciellt för mej som ekologisk bonde är kvävet som finns i gödsel värdefull, men också för de som är konventionella odlare.

Annons

– Då behöver de ju inte använda så mycket handelsgödsel. Dessutom försvinner det mesta av lukten vid rötningen, vilket är bra när jag gödslar åkrarna nära Dals Rostock, ler han.

Biogas Dalsland har, enligt teoretiska beräkningar, tio gånger högre potential, 210 gigawattimmar. Detta skulle räcka till större delen av landskapets bilpark. Inte mindre än 8.000 fordon skulle kunna försörjas med ”ortens bränsle” på detta sätt.

Men då krävs att långt fler jordbruk, avloppsverk, livsmedelsindustrier och slakterier ansluts, samt att 20 procent av åkerarealen i Dalsland används till biogrödor som mals ned till rötning, exempelvis klövervall.

Det låter ju inte som ett omöjligt mål. Och de båda bröderna har stor tillförsikt inför framtiden. Det är nu i början som hindren måste forceras, framhåller Peter Eriksson.

– Man kan ju fråga sig varför inte biogasen fått större genomslag, när alla sakkunniga framhåller hur stora fördelarna är.

– Svaret är ju att det handlar om en helt ny infrastruktur, nya tankanläggningar och nya fordon. Men vi jordbrukare återtar egentligen bara en av våra gamla roller, vi blir energiproducenter. Fast förr var det havre som var energigrödan och hästen som var motorn.

En liter koskit - så långt kommer du

Gödselns energiomvandlingstabell:1 liter kobajs = 16 liter rågas.16 liter rågas = 10 liter biogas.10 liter biogas = 1 centiliter diesel.1 centiliter diesel = 200 meter (0,5 liter per mil).

Fotnot: 1 liter fettrikt slakteriavfall ger 10 gånger högre utbyte.

Biogas Biogas består till 90 procent av kolvätet metan, som också är det helt dominerande ämnet i naturgas.Metan utgör det enklaste kolvätet och består av en kolatom och fyra väteatomer, CH4. Metan bildas i en jäsningsprocess (rötning) när kol från växt- och djurvärlden bryts ned i syrefri, anaerob, miljö.Vid förbränning av metanmolekylen bryts den ned till en koldixidmolekyl och två vattenmolekyler. Koldioxiden från biogas ger inget nettotillskott till växthuseffekten. Orsaken är att koldioxiden motsvarar den mängd kol som växande gröda återtar från atmosfären.Under de senaste 200 åren har halten av metan i atmosfären fördubblats från 800 till1,7 ppm (miljondelar).

Källa: Nationalencyklopedin

Jan Lindsten
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons