Hon skrapade på ytan – möttes av svarta pengar, knark och religiös extremism

Borås Artikeln publicerades

Kommunens bostadsbolag misstänks ha utnyttjats för att tvätta svarta pengar.

Människor som flytt från religiöst förtryck kom till ett nytt i Tranemo. Men mest markant är problemen med narkotika.

Kommunchefen: ”Vårt bostadsbolag brottades med hyresgäster de själva inte tagit in”

På ytan är kommunen en idyll. Men ganska snabbt upptäckte den nya kommunchefen Carita Brovall att där fanns något under fasaden.

När hon pratade med polisen var beskedet att en titt i statistiken visade att det nästan inte händer någonting i Tranemo.

Men det osagda väckte så många tankar.

– Upprinnelsen var att jag under förra våren förstod att vi hade bekymmer med vad som kanske inte var illegalt boende, men vårt bostadsbolag brottades med hyresgäster som de själva inte hade tagit in.

Detta hade upptäckts vid ett narkotikatillslag. Men ingen talade klarspråk när det gällde oklarheterna kring vilka som egentligen bodde hos det kommunala bostadsbolaget.

– Det slätades över för mycket, säger Carita Brovall.

Under pendlingsresorna började tankarna gro hos kommunchefen. Vad var det som gjorde att så många verkade titta bort? Var personalen rädd? Men var det verkligen hennes sak att rota i detta? Till slut kände hon sig tvungen att agera eftersom hon drog slutsatsen: ”Det här är som att leka med dynamit.”

Kommunchef Carita Brovall
Foto: Anton Hedberg
Kommunchef Carita Brovall

Då kunde hon aldrig ana hur rätt hon skulle få. Att en ung man skulle skjutas till döds i Limmared i augusti 2017, i ett troligen narkotikarelaterat dåd. Att ett säkerhetsbolag skulle kallas in på grund av vad som hände i bostadsbolaget. Att demokratin skulle utmanas. Och att integrationspoliserna från Borås, som ska arbeta med att motverka våldsbejakande extremism, skulle tillbringa massor av tid i Caritas lilla landsbygdskommun.

En ung man sköts till döds i Limmared.
En ung man sköts till döds i Limmared.

Storgatan i Tranemo har en huvudroll både när det gäller hoten mot demokratin och i arbetet med att nu skydda den. Här har narkotikahantering uppmärksammats och här har polisen tagit människor som saknar rätten att bo i Sverige. Här finns också kommunhuset där tjänstemän har utmanats och där man mobiliserar för att skydda demokratin.

Integrationspoliserna från Borås, som av säkerhetsskäl bara framträder med förnamn, och kommunchefen talar i berömmande ordalag om varandra. Den nya kommunchefen kom in med friska ögon och ville göra något åt de omfattande problem som också integrationspoliserna hade upptäckt.

Integrationspolisen Niclas återkommer till samma statistik som kommunchefen.

– När vi tittar där kan man tro att Tranemo är bästa stället att bo på i Sverige, det finns ju knappt en enda anmälan. Det är paradiset. Men skrapar man lite på ytan så låter det: Ja, det glömde vi att anmäla, ja det skulle vi ha anmält, men det blev inte så. Det bara öser på.

Polisernas ingång till Tranemos problem var från början en helt annan än bostadsbolaget, en brottslighet som de i nuläget inte kan avslöja mer om.

– Och när vi började grotta ner oss i det så har det bara vuxit, säger Niclas.

Integrationspolisen: ”Vi såg att kristna syrier hade flyttat, shiamuslimer hade flyttat”

Till viss del hade problemen i kommunen med religiös påverkan att göra.

– Vi tittade på in- och utflyttningen till kommunen. Då såg vi att de kristna syrierna hade flyttat, shiamuslimer hade flyttat, säger integrationspolisen Josefin.

Det finns dessutom uppgifter om att flyktingar som kom nya till kommunen avkrävdes delar av sina bidrag.

Hot och våld var maktmedel mot dem som inte ville gå med på uppgörelser. Vissa flyktinggrupper trängdes undan.

Integrationssamordnare Ingela Karlsson
Integrationssamordnare Ingela Karlsson

– Vi såg människor som fick uppehållstillstånd, som tyckte att Tranemo var fantastiskt välkomnande och som gärna hade stannat här och jobbat, säger integrationssamordnare Ingela Karlsson.

Problemet var att en grupp med en annan inriktning i sin muslimska tro trängde ut andra flyktingar. Människor kände sig tvungna att lämna Tranemo.

– De sa: Så länge ni har denna salafistiska sunnidominans kan vi inte bo här. De flydde från ett religiöst förtryck i sina hemländer och kom till ett annat i Tranemo.

Amir Kitta, imam i Limmareds moské, tillbakavisar uppgifterna om att vissa religiösa grupper skulle känna sig tvungna att lämna Tranemo kommun.

– Vår moské har ingen särskild inriktning, den är för alla muslimer. Det stämmer inte att det finns en salafistisk sunnidominans på grund av moskén. Alla är välkomna.

Amir Kitta förnekar också att den som besöker moskén tvingas betala.

– Det stämmer inte, ingen behöver betala någonting. Bara de som är med i Islamiska föreningen betalar en liten summa som föreningsavgift. Den är på 50 kronor i månaden.

Uppgifterna att det finns krafter som vill separera grupper känner han inte heller igen.

– Vi samarbetar med studieförbundet Ibn Rushd och jobbar integrationsfrämjande. Kommunen har också fått veta det. Och det är för alla.

Mysa Kitta, administratör i moskén, vill även tillägga:

– Vi lär också ut svenska språket, samhällsorientering, organiserar gemensamma promenader och utflykter.

Ibn Rushd har den senaste tiden kritiserats hårt i samband med den informationskampanj om islamofobi som organisationen fick i uppdrag att göra. Kritiker menar att resultatet blev en sajt som misstänkliggör arbetet mot hedersförtryck.

Integrationssamordnaren: ”Det var äldre pojkar och män som kom till skolan.”

Då integrationssamordnare Ingela Karlsson jobbade i skolan upptäckte hon också religiösa påtryckningar genom vad som brukar kallas slöjpoliser.

– Det var äldre pojkar och män som kom till skolan och sa åt flickorna på skolgården att ta på sig slöja, säger Ingela Karlsson.

Vilka männen var är oklart.

– Vi vet inte om de bodde här i kommunen.

Det har också förekommit fall då det kommit påtryckningar om att skolbarn skulle fasta.

Det kanske allvarligaste var att hon upptäckte att det fanns barn i kommunen som kom utan sina föräldrar, men istället med andra vuxna.

– Då blev jag orolig och kontaktade både Migrationsverket och Skatteverket för att jag ville att de skulle utreda om barnen var här på fel betingelser. Det kanske fanns föräldrar någonstans som inte visste vart deras barn hade tagit vägen.

Ingela Karlsson fick aldrig någon återkopplande information efter att ha slagit larm om misstänkt människosmuggling.

– Men då hade jag som tjänsteman gjort mitt, och låtit andra ta vid. Det etiska dilemmat är att min oro för barnen fanns kvar.

Integrationssamordnare Ingela Karlsson och kommunchef Carita Brovall.
Foto: Anton Hedberg
Integrationssamordnare Ingela Karlsson och kommunchef Carita Brovall.

Integrationspolisen och kommuntjänstemännen har samarbetat mycket i Tranemo.

– Vi förstod att vi hade funktioner som var drabbade av kriminell påverkan. Det fanns en otillbörlig påverkan på både bostadsmarknaden och kommunens föreningsstöd, säger Ingela Karlsson.

En del av detta gjorde avtryck i statistiken. Många flyktingar bosatte sig på egen hand i kommunen.

– Det är ingen hemlighet att Tranemo har en överrepresentation av egenbosatta, säger Ingela Karlsson

– Det kunde ju vara för att vi har låg arbetslöshet och höga folkhälsosiffror. Men det kunde också höra ihop med rekrytering av kriminella individer och förmedling av bostäder, säger Ingela Karlsson, som också är fullmäktigepolitiker för Miljöpartiet.

Den bristande kontrollen i det kommunala bostadsbolaget skapade utrymme för oegentligheter. Bland annat kunde hyran betalas kontant. Kommunen fick larm om att människor som misstänktes för att handla med droger använde sig av möjligheten att betala kontant. Bostadsbolaget kan alltså ovetandes ha hjälpt till att tvätta pengar.

– Tranemo bostäders styrelse fick i uppdrag från moderbolagets styrelse att säkerställa sina rutiner. Dels för att inte oseriösa personer skulle få del av Tranemo kommuns hyresmarknad, dels för att trygga arbetsmiljön, säger Carita Brovall, som också är vd i kommunens moderbolag.

En av fakturorna från säkerhetsföretaget Primesafe.
En av fakturorna från säkerhetsföretaget Primesafe.

Tranemo bostäder anlitade säkerhetsföretaget Primesafe. Kostnaderna för första året är hittills närmare 80 000 kronor. Här ingår exempelvis utbildning av personalen om hot och våld, möjlighet att få stöd vid akuta händelser och om det behövs kan företaget också hjälpa till med bärbara larm.

Företagets nya vd Annika Björklund Fagrell, som tog över i oktober i fjol, förnekar att det fanns konkreta hot mot personalen.

– Vi hade någon liten incident där en ur vår personal hamnade i en diskussion.

Hon hänvisar istället till att det i grunden handlar om att stärka arbetsmiljön och arbeta med säkerhet genom exempelvis bättre belysning.

– Men att det skulle ha tvättats pengar, det har vi aldrig ens pratat om eller funderat på. Och vi har inte längre kontanthantering.

När det gäller uppgifterna att bolaget inte har haft full kontroll på vilka som bor i deras lägenheter säger hon:

– Vi får inte gå runt i lägenheterna och inventera vem som bor där. Men vi ska vara uppmärksamma på om det står fel namn på dörren. Mycket störningar på nätterna kan också vara ett sätt att upptäcka detta.

Det är inte tillåtet att hyra ut sin bostad i andra hand utan godkännande från värden, men det kan kringgås om hyresgästen hävdar att den har inneboende. Och så ska det, enligt uppgifter till BT, ha gått till då ett nätverk hyrde ut lägenheter de själva hade kontrakt på.

Själv känner Annika Björklund Fagrell bara till två fall där lägenhetsinnehavare skulle flytta och ville hyra ut till inneboende.

– Då har samtalen lett till att att man har sagt upp avtal.

Annika Björklund Fagrell uppger att bostadskön har hanterats korrekt.

”Vår rädsla är att det finns en organiserad brottslighet i Tranemo.”

Också vid olika beslut i kommunen såg integrationspolisen att tjänstemännen backade. Samtidigt kom oroväckande uppgifter om falska pass eller handlingar som användes av andra. En förening sökte bidrag för medlemmar, som är barn, som inte ens längre finns i Sverige.

Storgatan i Tranemo har en huvudroll. Här finns kommunhuset, här har narkotikahantering uppmärksammats och här har polisen tagit människor som saknar rätten att bo i Sverige.
Foto: Anton Hedberg
Storgatan i Tranemo har en huvudroll. Här finns kommunhuset, här har narkotikahantering uppmärksammats och här har polisen tagit människor som saknar rätten att bo i Sverige.

Och både polisen och kommunchefen Carita Brovall beskriver att Tranemo har stora problem med både narkotikamissbruk och försäljning av droger.

– Vår rädsla är att det finns en organiserad brottslighet i Tranemo. Den vill vi sticka hål på genom att försöka att vara systematiska, säger Brovall.

Redan då oron i världen ledde till fler flyktingar i Tranemo hade ett enormt stort samarbete dragits igång. Massor av frivilligkrafter, föreningar, företag och anställda gjorde allt de kunde för kommunens nya invånare skulle få en bra start. Tranemo satsade stort på integrationsarbetet. Och för de flesta fungerade mycket väldigt bra.

Integrationssamordnaren: ”Man ska veta vart man kan vända sig”

Tranemos motdrag när man upptäckte krafter som ville separera människor var att intensifiera samhällsinformationen till nyanlända.

– Vi försöker att komma väldigt nära, för man ska veta vart man kan vända sig om man behöver hjälp, säger Ingela Karlsson.

Hon beskriver boskola, hälsokommunikation, många timmar samhällsorientering, samtal om vad invånarna får i gengäld när de betalar skatt, förklaringar kring värderingar, möte med kommunalråden om demokrati och den politiska processen.

– Vi betonar vår religionsfrihet och vi pratar med utgångspunkt från våra grundlagar om att det här är ett land där demokrati råder.

I höstas intensifierades arbetet ytterligare.

– Kommunpolisen och jag är ute och träffar all personal inom förskola och skola, säger Ingela Karlsson. Vi pratar om att våga stå upp för lagar och regler i den offentliga anställningen. Kommunpolisen går då också igenom olika extrema grupper, alltså om höger- och vänsterproblematiken och om religiös extremism. Det arbetet började vi med direkt efter mordet i Limmared, för då blev det så tydligt att vi behövde reda i det. Både anställda och invånare behövde får veta att kommunen aldrig tänker acceptera att man inte följer lagar och regler.

”När det gäller misstänkt knarkhandel tror jag att det finns kommunal personal som valt att inte se saker.”

Tranemo tar nu ännu ett steg. Kommunchefen Carita Brovall har inspirerats av sina kontakter med Centrum för kunskap och säkerhet i Borås. Tranemo drar nu i gång en liknande egen verksamhet och ska precis som Borås arbeta med lägesrapporter.

– Vi ska samla befintliga resurser som får uppdraget att arbeta med att systematisera metoder för att skapa en trygg och säker kommun.

Precis som i Borås ska det finnas ett brottsförebyggande arbete där olika aktörer i kommunen får i uppgift att svara på ett antal frågor. Här kan kan också små förändringar rapporteras, som klotter eller skadegörelse.

– Då får vi in en systematik och registrerar vad vi ser. Ingen behöver känna sig osäker på vad som ska rapporteras eller inte, utan nu ska vi lära oss av det här.

När lägesbilderna sammanställs kan nya mönstret bli tydliga. I Tranemo blir det tio frågor som ska besvaras månadsvis.

– Vi tror att vissa grupper ser väldigt mycket som de inte rapporterar, säger Carita Brovall. När det gäller misstänkt knarkhandel tror jag att det finns kommunal personal som valt att inte se saker.

– Jag vågar inte svara på om det beror på rädsla. Om det är så måste vi jobba med vår personal.

Enheten ska också säkra processer vid rekrytering av ny personal, så att man inte får in anställda som är brottsbelastade.

– Det som är fint i Tranemo är omsorgen om varandra. Men vi behöver förstå att saker kan hända. Och vi ska gör vad vi kan för att hjälpa människor att stå upp för sig själva.

fakta

Hör av dig!

Möter du extremism i ditt jobb, i din familj eller på annat sätt? BT vill veta mer. Mejla anne.bengtsson@bt.se eller ring 033 - 7000 753.

Visa mer...

LÄS MER: