Högskolor kan tvingas ersätta studenter för dåliga utbildningar

Segern kan ge även svenska studenter rätt till ersättning när kvaliteten brister, enligt en expert.

Connie Dickinson betalade 170 000 kronor för fyra terminer på kandidatutbildningen Analytical finance på Mälardalens högskola, men hoppade av sedan Universitetskanslersämbetet slagit fast att den inte höll måttet. Tingsrätten gav henne rätt till pengarna tillbaka, samtidigt som hovrätten endast gav henne halva summan eftersom hon haft viss nytta av kurserna.

I dag fattade HD det avgörande beslutet – som blir prejudicerande för hur liknande situationer ska behandlas i framtiden.

Domstolen konstaterar dels att det mellan studenten och högskolan har funnits ett avtal, och anser det också bevisat att det funnits betydande kvalitetsbrister i utbildningsprogrammet.

Eftersom utbildningen inte hade hållit den kvalitetsnivå som studenten haft fog att förvänta sig, har hon rätt att få tillbaka två tredjedelar av det betalda beloppet, skriver HD.

Connie Dickinson representeras av juristen Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa, som drivit frågan gratis eftersom den enligt honom är principiellt viktig.

– På ett rättsligt plan är det viktigt att domstolen markerar att när högskolorna tar betalt av utländska studenter för högskoleutbildningar har studenterna inte bara skyldigheter utan också rättigheter, säger Bergman.

– Om staten säljer offentliga tjänster måste de ha samma ansvar som privata aktörer som säljer motsvarande tjänster, säger han.

Mälardalens högskola har sagt att skolan inte är emot att Dickinson ska återbetalas, men att den först vill ha frågan prövad rättsligt.

– Vi har inte sagt att vi inte ska betala tillbaka, utan att vi och alla andra lärosäten behöver veta hur man hanterar den här frågan innan vi betalar ut pengar, så att vi vet att det är juridiskt korrekt, säger förvaltningschef Ann Cederberg.

Fallet är intressant eftersom det även kan leda till ersättningskrav från svenska studenter, som till skillnad från utländska studenter inte betalar terminsavgifter, enligt Lars Bejstam, docent i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet.

– En svensk student har inte betalat någonting. Men det skulle kunna leda till återbetalningar om den svenska studenten kan göra gällande att den har haft vissa utgifter för litteratur och annat, och kanske har avstått från förvärvsinkomster under en tid, säger Bejstam.