Här är det männen som styr

Borås Artikeln publicerades

Drygt två av tio är kvinnor – så ser det ut i styrelserna i de 50 största bolagen i Sjuhärad.

Och när det gäller verkställande direktörer kan du räkna dem på ena handens fingrar. Det visar BT:s granskning.

– Jag är faktiskt förvånad att det inte ser ännu sämre ut, säger Daniel Yar Hamidi, forskare i bolagsstyrning vid Högskolan i Borås.

23 procent av styrelseledamöterna i de 50 största bolagen i Sjuhärad är kvinnor. Det visar Bolagsverkets siffror. Tittar man i stället på antalet vd:ar är de fyra stycken – eller åtta procent. De är närmare bestämt Anne Ludvigson i Ludvig Svensson (ser artikel här bredvid), Natasha Tyrell, vd för ENS Entertainment, Ulrika Palm, vd för Lager 157 samt Catrin Wirfalk, koncernchef för Speed Group. Natasha Tyrell är för övrigt utländsk medborgare och baserad i Storbritannien på ENS:s moderbolag, Sony DADC.

Och fördelningen av styrelseledamöter i Sjuhärad ligger på samma nivå som de ligger i riket som helhet för privata företag, visar siffror från Statistiska centralbyrån, SCB.

– När det gäller styrelseledamöterna är jag ändå positivt överraskad. När jag själv granskade tekoföretagen i området tidigare var det låg kvinnorepresentation, säger Daniel Yar Hamidi.

Han forskar om bolagsstyrning och innovation på högskolan och håller dessutom i utbildningar för ledamöter inom Styrelseakademien. Han, liksom andra forskare BT talar med, konstaterar att det fortfarande är en klart ojämn könsfördelning i näringslivets toppskikt.

Samtidigt har läget blivit bättre: när staten lät utreda frågan 1994 var andelen kvinnor i privatägda bolags styrelser 16 procent, och i ledningsgrupperna i företagen aningen högre. På 20 år har kvinnorna ökat med tio procentenheter kan man konstatera – vilket dock är långt ifrån någon jämn könsfördelning.

Varför ser det ut så?

– Det har bland annat att göra med nätverken som rekryterar ledamöter. Män tar personer de känner, vilket ofta är andra män. Det är "the lamp dilemma": en person går under en lyktstolpe och letar efter sina nycklar och får frågan om han tappat dem där. Nej, blir svaret, men det är så mörkt utanför lyktskenet.

På frågan varför det är viktigt med en jämnare fördelning säger han:

– Det går inte att med forskning visa att ett företag presterar bättre ekonomiskt med en större mångfald i ledning och styrelse. Men det går däremot att utifrån en förnuftsprincip tänka att det blir bättre beslutsprocesser i bolagen. De bolag som inte tar tag i frågan riskerar att inte klara sig i den globala konkurrensen.

När BT talar med ett av de företag som har uteslutande manliga ledamöter i styrelsen, Dalsjöfors Kött, tillstår vd:n, delägaren och styrelseledamoten Magnus Larsson att han är mycket medveten om problemet.

– Att ha kvinnor i ledning och styrelse är en del av mångfaldsfrågan. Det handlar om att man har en bredd i bakgrund och kompetens. Har alla samma ålder, bakgrund och kön finns risken att de har samma världsbild och synpunkter. Tyvärr är slakteri- och styckbranschen mycket mansdominerad. I min ledningsgrupp är tre av nio kvinnor, så där finns ett arbete kvar att göra också.

– När vi åkte på studieresa till England i höstas skulle vi först skicka en grupp män i 40-50-årsåldern. Men då sa vi stopp, och fick i varje till en grupp som var blandad åldersmässigt.

Företaget har också bedrivit ett aktivt arbete med att anställa personer med till exempel invandrarbakgrund, samt ungdomar som varit arbetslösa eller har haft det stökigt socialt.

En som tycker det går alldeles för långsamt med rekrytering till styrelser och ledningar är Amanda Lundeteg, vd för stiftelsen Allbright, som har som mål att åstadkomma "ett meritokratiskt näringsliv", där mäns och kvinnors kompetens väger lika tungt.

– Det är en orimligt stor proportion personer i de stora bolagens styrelser vi studerat som är män och gått Handelshögskolan i Stockholm. De heter ofta Anders och rekryterar andra som heter Anders och ofta är jämnåriga kurskamrater med dem från Handels.

– Det här är inte en kvinnofråga. Det handlar om att lednings- och styrelserekryteringen behöver professionaliseras.

Hon konstaterar vidare att många som rekryteras till styrelsearbete ofta varit chefer för till exempel affärsområden eller vd.

– Där är det mer mansdominerat, medan stabscheferna – till exempel personalcheferna – oftare är kvinnor. Men HR-frågorna är ju också viktiga för styrelser, till exempel när det gäller kompetensförsörjningen.

Det håller Charlotte Holgersson med om, docent vid Kungliga Tekniska högskolan, KTH, som medverkat i flera statliga utredningar i ämnet – den senaste publicerad nu i december.

Hon konstaterar att när kvinnor utgör någonstans kring 35-40 procent av en styrelse hamnar de inte längre i en minoritetsposition.

– Då ses de inte lika lätt som symboler för alla kvinnor. Är de färre finns det en övervägande risk att frågorna cementeras.

Medan attityden i näringslivet tidigare enbart var att kvinnorna var problemet bakom ojämlikheten – de saknade kompetens eller "rätt egenskaper" - finns nu även en medvetenhet om betydelsen av männens nätverk och attityder.

– För 20 år sedan hade inte Svenskt Näringslivs ordförande Jens Spendrups uttalande förra våren om att kvinnor saknade kompetens mött sådana starka reaktioner.

Så vad göra? Är kvotering det rätta, vilket både nuvarande regering och tidigare hotat med? Här har forskarna olika syn. Amanda Lundeteg och Daniel Yar Hamidi är tveksamma. Lundeteg påpekar att när Norge införde kvoteringslag dränerades börsbolagen på kvinnor i ledningsgrupperna. Hon konstaterar att det krävs cirka 45 kvinnor för att åstadkomma jämställda styrelser i de största börsbolagen.

– Men om det bara krävs 45, vad väntar vi då på? säger Charlotte Holgersson.