Hanna Grahn: Dags att granska Valmyndigheten

Krönika Artikeln publicerades
BT:s Hanna Grahn ställer sig frågan: Vad är det för likhet mellan demokratin och ett kärleksförhållande?
BT:s Hanna Grahn ställer sig frågan: Vad är det för likhet mellan demokratin och ett kärleksförhållande?

Vad är det för likhet mellan demokratin och ett kärleksförhållande? Svar: för båda är tillit och förtroende avgörande.

Alla älskar det svenska gamla hederliga valsystemet med valsedlar i papper och manuell räkning. Det omfattar hundratusentals valarbetare och räknas offentligt. Det är tungrott, men pålitligt och välfungerande. Både Säpo och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap beskriver systemet som ”robust”. Just nu är det få som vill se en ökad digitalisering då detta bedöms som allt för riskfyllt.

Så kom valdagen och med den larm om att Postnord inte levererade förtidsröster i tid, och sedan kom valkvällen och val.se kraschade. Räkningen gick inte att följa på valmyndighetens hemsida som det brukar och kritiken lät inte vänta på sig.

”Det är lite anmärkningsvärt att de inte förberett sig bättre”, sa en före detta chef för it-säkerhet på MSB.

Och så sent som på fredagen var sluträkningen ännu inte klar. En förklaring man gett till att rösträkningen dragit ut så på tiden är bland annat det höga antalet sena förtidsröster, det höga valdeltagandet och det nya systemet med att samtycke till kandidatur krävs.

”Problemet är att när dessa läggs på varandra så riskerar det att ge det en bild av att Valmyndigheten inte riktigt har koll.”

Visst har valmyndigheten rätt när de kommenterar att det är viktigare att räkningen blir rätt än att det går fort. Men att dagarna bara går och går kan också tolkas som att både myndigheten och länsstyrelserna hade missbedömt den stora uppgift som låg framför. När en kollega muttrar ”kan någon hälsa de som räknar att ta av sig boxhandskarna” är detta ett frustrerat skämt, men det säger ändå något.

Nu är det dags att göra en översyn av myndighetens arbete. På sikt är det största problemet inte valnattskraschen i sig. Det är heller inte att Postnord misslyckades med att leverera förtidsröster i tid, eller att sluträkningen har tagit längre tid än vanligt. Nej, problemet är att när dessa läggs på varandra så riskerar det att ge det en bild av att Valmyndigheten inte riktigt har koll.

Nu ska man inte överdriva problemet. Svenska folket har ett högt förtroende för den svenska demokratin. SOM-undersökningen som gjordes för ett år sedan visade att 76 procent hade ett högt, eller mycket högt förtroende för demokratin. Och kurvan är stigande.

”Fadäserna i årets val underblåser konspirationsteorier om valfusk, och allmänt missnöjda väljare får vatten på sin kvarn.”

Men det är så med förtroende och tillit, på samma sätt som i relationer mellan människor, att det tar tid att bygga upp men när det väl uppstår problem så befinner man sig på ett sluttande plan. Valmyndigheten borde göra precis allt de kan för att fortsätta upprätthålla det höga förtroendet för det svenska valsystemet.

För i den stund som förtroendet för valsystemet skadas så skadas också demokratin i Sverige. Fadäserna i årets val underblåser konspirationsteorier om valfusk, och allmänt missnöjda väljare får vatten på sin kvarn.

I förlängningen riskerar det oerhört viktiga förtroendet för demokratin att sjunka. Det är det sista vi behöver.