Annons

Hanna Grahn: Hanna Grahn: Anklagelser som faller platt till marken

Ny rapport: Sverigedemokraterna var det parti som fick mest kritik i medierna under den sista skälvande veckan av valrörelsen i september förra året. Samtidigt finns inga belägg för att SD missgynnats av medierna.
Hanna GrahnSkicka e-post
krönika • Publicerad 14 april 2019
Hanna Grahn
Detta är en personligt skriven text i Borås Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Vem granskar granskarna? Den frågan ställs då och då, inte sällan av personer som är misstänksamma mot medier, eller i alla fall har lågt förtroende för journalister. Det är vardag för oss att anklagas för att vara ömsom högervridna, och ömsom vänstervridna.

Då och då granskas dock medierna. I veckan som gick presenterades resultaten från den senaste medievalsundersökningen från Göteborgs universitet. Över 1 600 artiklar och inslag under valrörelsens sista fyra veckor har analyserats. och jämförts med tidigare valrörelser. Det är de stora medierna som synas: Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen, SVT Rapport, SR Dagens Eko och TV4 Nyheterna.

Annons

För oss som går igång på både politiska frågor – och mediefrågor är det förstås mumma. (Jag får väl också erkänna att det är extra enkelt att skriva om undersökningen, eftersom det inte påvisas någon partipolitisk skevhet från mediernas sida…)

”Det forskarna ser är nyhetsvärdering, inte politisk värdering.”

Socialdemokraterna och SD var de partier som skildrades minst positivt 2018, visar undersökningen. Forskarna framhåller dock att de negativa publiceringarna kring dessa partier till största delen beror på att övriga partier utsatt dem för kritik. Professorn vid Institutionen för medier och kommunikation i Göteborg, Bengt Johansson, påpekar: ”Vi har inte funnit några tecken på partiskhet i medierna.”

Det var alltså inte så att medieägarnas eller journalisternas åsikter slog igenom. Det forskarna ser är nyhetsvärdering, inte politisk värdering.

”Det undersökningen visar är också att journalisterna tar allt mer plats i bevakningen, exempelvis genom kommentarer eller på andra sätt genom att tolka exempelvis opinionsmätningar.”

Den här undersökningen vid Göteborgs universitet har gjorts sedan 1979 och den fråga som diskuterats i samband med presentationen på senare år är den ökande andelen artiklar och inslag som beskriver politiken som ett spel eller en strategifråga. Det kan till exempel handla om beskrivningar av vinnare och förlorare i opinionsmätningar, det kan handla om regeringsfrågan. 46 procent av artiklarna inför senaste valet handlade om politik som spel, 43 procent om sakfrågor, och 11 procent om skandaler.

Undersökningen visar också att journalisterna tar allt mer plats i bevakningen, exempelvis genom kommentarer eller på andra sätt genom att tolka exempelvis opinionsmätningar.

De där siffrorna tål förstås att diskuteras. Vilken nivå är rimlig och befogad? Det finns inget enkelt svar på den frågan. Men med tanke på den partipolitiska utvecklingen i Sverige och den extremt ovissa parlamentariska situationen inför årets val är det enklare än någonsin att försvara en hög andel artiklar som handlar just om det politiska spelet.

Vi visste på förhand att det efter valet skulle komma ett förhandlingsläge där partierna ger och tar. Att inte skriva om det i valrörelsen hade varit ett tjänstefel på redaktionerna.

Annons
Annons
Annons
Annons