Givet med el för Jennie och Tim - för både bil och cykel

Bensinbil, dieselbil, gasbil, hybridbil, laddhybridbil, elbil. Det börjar bli rätt många varianter av drivsystem och bränslen för personbilarna. Rena djungeln för en del, kanske.

– Nej, vi tycker inte det var svårt att välja. säger Tim Gahnström, när vi bänkat oss runt familjens stora köksbord.

Tim slår upp te och tar sats för en ganska lång utläggning om hur han och hustru Jennie resonerat beträffande sina transportbehov.

De har båda ett stort intresse för resurs- och miljöfrågor och när de för tio år sedan skulle köpa bil var det givet att den skulle vara så miljövänlig som möjligt.

– Då, för tio år sedan köpte vi en begagnad hybridbil, det var ju vad som fanns. Den var något dyrare än vanliga bilar, men den har varit bra och hållit den förbrukning som sades. Vi låg på 0,43 liter per mil om vi körde lugnt, fast nu drar den mer.

De skaffade lite senare en större fyrhjulsdriven traditionell kombibil, också begagnad, med takräcke och dragkrok som extrabil och för specialtransporter.

– Den valde vi inte på miljöprestanda, och tanken var att vi använder den sällan. Idag utnyttjas den bättre, sedan mina föräldrar flyttat hit till vårt lillhus.

– För jag övertalade dem att sälja sin bil och nu lånar de vår, ler Tim över arrangemanget.

Tim och Jennie jobbar båda inne i Borås. Efter sedvanlig runda med barnen till förskolan tog de hybridbilen respektive buss till sina arbeten. Men för tre år sedan köpte de en elcykel med tillhörande kärra för barnen och använde den hemma i Fristad.

Det var roligt och gav mersmak. Paret köpte fler elcyklar, second hand, och började arbetspendla. Tim berättar att allt fler verkar elcykla till sina jobb. Jennie säger att hon var tveksam först.

– Det tar mig 45 minuter från dörr till dörr i stället för en halvtimme plus promenad till hållplatsen. Jag hade vant mig vid att ha en timmas skön egentid på bussen, varje dag. Men med en ljudbok i hörlurar på vägen känns det bra att cykla, säger Jennie.

Trots allt cyklande behöver de en bil när den gamla hybriden nu ska mönstras ut. Kvällsmöten, simskola för flickorna, handling och småärenden som de inte vill ta den stora bilen till.

– Vi hade aldrig tänkt ha en ny bil. Fast när jag utgick från vår nuvarande månadskostnad, omkring 3 000 kronor och jämförde med ett leasingkontrakt, så var det ungefär samma fasta kostnad, säger Tim.

Det blir en småbil, Renault Zoe som de nu leasar på tre år. 30 mils räckvidd per laddning utlovas. Det räcker väl, bedömer makarna. Till exempel för att komma till Kungsbacka, där Jennies mamma bor.

– Jag åker dit med barnen rätt ofta och hade gärna tagit tåg. Men det går bara inte i dag, det blir flera byten och skulle ta många timmar.

– Bilen vi får nu är ju inte stor, men det går att åka åtminstone med två vuxna och två barn, och så kommer jag fram och tillbaka på en laddning. Så tänker jag.

Fast varför är de så säkra på just eldrift?

– Elkraften i Sverige är ganska klimatsmart, och de nya elbilarna har inga problem med räckvidden. Problemet med biogas är att det är en begränsad resurs som bör användas där det är svårast att elektrifiera, säger Tim Gahnström direkt.

– Om det blir biogas över när vi slutat importera naturgas och olja i framtiden ska vi absolut använda detta till bussar och bilar.

Att elbilar nu kan konkurrera i pris med de fossilbränsledrivna är mycket hoppingivande, menar han.

Överlag har de båda en rätt optimistisk syn på att klara klimatutmaningen och pekar på Parisavtalet.

– Ja, nu har vi en deal där alla ska göra sin hemläxa. Nu ska vi i Sverige se till att uppfylla vårt beting och jag tror att det kanske inte blir så svårt, säger Tim.

– Ja, man måste tro på att det går att göra något, betonar Jennie.