Annons

Fettet ogillas även i de nya kostråden

Nu förbereder sig statliga Livsmedelsverket för att revidera de svenska kostråden.
Men de som väntar sig att verket ändrar uppfattning om det mättade fettet efter de senaste årens hårda kritik blir troligen besvikna.
Borås • Publicerad 10 april 2012

Livsmedelsverkets fettsnåla och relativt kolhydratvänliga linje har ifrågasatts allt skarpare. Ja, mer än så. Rådvilla svenskar har lurats att köpa processade, raffinerade industriprodukter, i stället för att äta sig mätta på naturliga livsmedel som ost, smör och fläsk.

Ungefär så låter de mest skruvade inläggen, som antyder att en hemlig pakt ingåtts mellan staten och kapitalet.

Annons

Åsa Brugård Konde, nutritionsexpert på Livsmedelsverket jobbar med kostråden och håller med om att tonen hårdnat – men tillbakavisar föga oväntat att verket låter sig styras av intressen i någondera riktning.

– De senaste 5–7 åren är helt annorlunda jämfört med tidigare. Då hade vi svårt att komma ut i debatt och intresset för vad vi tyckte var rätt svagt. Men att vi nagelfars ­­i dag är absolut inte fel.

Hon berättar att kostråden i grunden bygger på NNR, de nordiska näringsrekommendationerna, i kombination med matvanestudier som genomförs regelbundet.

Om en dryg månad publiceras rönen från den senaste, nya nationella matvaneundersökningen, och i juni hålls den stora nordiska livsmedels- och nutritionskonferensen. I början av 2013 läggs de svenska näringsrekommendationerna fram.

– Visar matvaneundersökningen till exempel att svenskarna nu äter så mycket frukt och grönt som vi rekommenderar, behövs ju inget råd om detta längre. Då kan vi inrikta oss mot något annat, förklarar Åsa Brugård Konde.

Men det låter inte på henne som om vi ska vänta oss en omorientering av verkets syn på fett i spåren av Lchf-debatten. Verket anser sig inte ha funnit stöd för att byta uppfattning om att en hög konsumtion av vissa typer av fett innebär ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar.

– Jag får många samtal och brev från personer som berättar om hur de blivit hjälpta av att gå över till fettrik kost. Men vi kan inte utifrån enskilda berättelser förändra kostråden. De måste vara baserade på det som händer på långt sikt.

Är det ett problem att en ökande grupp debattörer, även läkare, presenterar idéer om kosten som så starkt skiljer sig från era råd?

– Ja, definitivt. Vad en läkare säger har folk generellt stor tilltro till, även om kåren inte är så välutbildad i just nutritionslära.

– Smörkonsumtionen har till exempel ökat med 20 procent på senare år och det beror knappast bara på de som följer Lchf-dieten. Jag befarar att de som redan äter halvtaskigt får bilden av att fettet i smör och bacon inte spelar någon större roll för hälsan. Detta kan få allvarliga konsekvenser för folkhälsan framöver.

Skandinaviska kostråd

De svenska kostråden från 2005 revideras nästa år. De norska kostråden ändrades i fjol. Här kan ländernas sammanfattande huvudråd jämföras (de norska är totalt 13 mot 5 i Sverige. Råden är i båda fallen avsedda för vuxna, friska personer. Kompletterande råd finns för andra grupper.

Svensk flagga

Ät mycket frukt och grönt, gärna 500 gram om dagen. Det motsvarar till exempel tre frukter och två rejäla portioner grönsaker.

Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris.

Välj gärna nyckelhålsmärkta livsmedel.

Ät fisk ofta, gärna tre gånger i veckan.

Använd gärna flytande margarin eller olja i matlagningen.

Norsk flagga (sju av råden)

En huvudsakligen växtbaserad kosthållning, som innehåller mycket grönsaker, frukt, bär, fullkorn och fisk, samt begränsade mängder rött kött, salt och tillsatt socker rekommenderas.

Balans mellan energiintag och energiförbrukning rekommenderas.

Ät minst fem portioner grönsaker, frukt och bär varje dag.

Ät minst fyra portioner fullkornsprodukter varje dag.

Ät fisk motsvarande 2-3 middagsportioner i veckan

Vatten rekommenderas som dryck.

Var i fysisk aktivitet i minst 30 minuter varje dag.

Källor: Livsmedelsverkets kostråd, Sverige,

Kostråd for å fremme folkehelsen og forebygge kroniske sykdommer 2011, Helsedirektoratet, Norge.

Jan Lindsten
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons