Annons

Extrema sommaren leder till mer forskning

Är sommarens extremväder en följd av ett varmare klimat? Meteorologerna och forskarna aktar sig för att vara tvärsäkra, men det mesta talar för att det är så.
Flera studier är på gång för att bekräfta farhågorna, berättar Erik Kjellström, klimatforskare på SMHI.
Norrköping • Publicerad 4 september 2018 • Uppdaterad 24 juni 2019
Foto: Victor Hultgren

Redan maj månads unikt höga temperatur fick SMHI att komma med en rapport som omtalade att sannolikheten för att den här väderhändelsen inträffar i Stockholm är tre på en miljon år.

Hur stor är då sannolikheten för att ungefär samma väder kom att råda ytterligare två månader? Detta känns ännu långt mer osannolikt, men SMHI vågar inte besvara den frågan ännu, säger Erik Kjellström.

Annons

– Anledningen till att vi kunde göra beräkningen för maj är att vi hade en såpass lång mätserie som 250 år i Stockholm.

– För varje händelse som är ovanlig krävs mycket omfattande mätserier, och är den extremt ovanlig krävs ännu mer data, förklarar forskaren.

Han tillägger att det kanske inte är så viktigt om ovanliga väderhändelser har en sannolikhet att inträffa vart miljonte eller vart hundratusende år.

Viktigare är det, betonar han, att försöka ta reda på om en pågående klimatförändring med allt varmare atmosfär ökar risken för att extrema händelser inträffar.

Och just den här sortens frågeställning har klimatologerna nu börjat få fram redskap för att kunna hantera på vetenskaplig grund.

– Vi vet att människan ändrar klimatet, och därmed också att väderhändelser blir annorlunda. Men det kan vara helt banala saker, som att ett lågtryck kommer en dag senare eller tidigare istället.

– När det handlar om att räkna ut om klimatförändringen leder till fler extrema händelser måste vi använda oss av simuleringsmodeller och köra dem hundratals gånger med olika ingångsvärden.

Det handlar om att jämföra utfallet mellan simuleringar där atmosfären har en koldioxidhalt på förindustriell nivå jämfört med dagens nivå.

Innan människan började påverka atmosfärens halt av koldioxid på allvar genom att förbränna kol och olja och kalhugga skogarna fanns där 285 miljondelar av denna växthusgas.

Annons

Idag är siffran över 400 och den stiger mätbart för varje år.

– Det finns redan studier som pekar på att sannolikheten för värmeböljor ökat. Men vi behöver få bättre underlag för att kartlägga hur stora de framtida förändringarna kan bli, säger Erik Kjellström.

Jan LindstenSkicka e-post
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons