Efter biljakterna i Sjuhärad - går till attack: "Spelar rysk roulette"

Borås Artikeln publicerades

Höga hastigheter och kraftiga kollisioner. Polisjakter är förenat med stora faror för alla inblandade – och de som nyligen inträffat i Sjuhärad är inga undantag.

Nu menar en forskare att de kan undvikas med andra arbetsmetoder.

– Biljakterna är både onödiga och förenade med livsfara.

Under två veckors tid har tre polisjakter utspelat sig i Sjuhärad. Två av dem inträffade i helgen då fordonen jagades i väldigt höga hastigheter. Båda jakterna slutade med att de flyende bilarna hamnade i diket. I det ena fallet fick en passagerare föras till sjukhus i ambulanshelikopter för sina skador.

Drygt en vecka tidigare, den 22 december, jagade polisen en flyende bil på Riksväg 40 för att sedan preja fordonet mitt i centrala Borås, ett tilltag som resulterade i en kraftig kollison.

– Att jaga och dessutom preja ett flyende fordon är både onödigt och förenat med livsfara, både för poliserna, de misstänkta och för civilt folk. Jag förstår inte varför det här pågår när det finns andra säkrare metoder att använda sig av, säger Jörgen Lundälv, docent i trafikmedicin, verksam vid Göteborgs universitet.

Sedan 2002 har han forskat och skrivit artiklar om hur man kan förebygga olyckor med utryckningsfordon och förare. Undermåliga förarutbildningar vid Polishögskolan och för aggressiva arbetsmetoder är bara några av de problem han anser bidrar till att polisjakterna kan sluta olyckligt.

– Blivande poliser får under sin utbildning aldrig öva på att preja ett flyende fordon. Som jag förstår det finns det dels inga resurser för det, dels är det för riskfyllt att ens öva på det. Då förstår man hur farligt och förödande det kan vara när en bil prejas i skarpt läge, säger Jörgen Lundälv.

Att många av de poliser som jobbar ute på fältet är unga och har liten erfarenhet av biljakternas intensiva påfrestningar ser han också som ett problem.

– Det tar lång tid att bli en god utryckningsförare. De unga är brickor i ett spel som får order om att genomföra ett svårt och riskfyllt uppdrag. Min gissning är att väldigt få unga poliser vågar säga ifrån i det läget.

– Sedan ska man inte glömma bort att jakterna kan ske i slutet av polismannens pass, och alla vet ju vilken effekt trötthet har på körningen, tillägger han.

Statistik om hur många polisjakter som sker per år och hur många olyckor som inträffar i samband med dessa är svår att finna, men att de inträffar med jämna mellanrum är ett faktum. Jörgen Lundälvs inställning är att de bör minska drastiskt – och att man i stället bör arbeta med andra metoder.

– Om man använder spikmattor i högre utsträckning än vad man gör i dag skulle många riskfyllda polisjakter kunna undvikas, och att oftare ta helikopter till hjälp är en annan sak som skulle göra situationen mindre farlig och patrullerna på marken slipper jaga i höga hastigheter.

– Att man ligger på och stressar ett flyende fordon är som att spela rysk roulette, det är nästan oundvikligt att en olycka då inträffar. När personer skadas allvaligt i samband med polisjakt ser jag alltid som ett misslyckande, oavsett vilket brott personen har begått.

Här svarar polisen på kritiken.