Dina smutsiga kläder — källor

Borås Artikeln publicerades

Här har vi samlat alla källor som ligger till grund för publiceringen ”Dina smutsiga kläder” om textilindustrins miljöpåverkan och hur den kan förändras.

På ett år tillverkas 105 miljoner ton textilfibrer i världen: https://www.statista.com/statistics/263154/worldwide-production-volume-of-textile-fibers-since-1975/

Det motsvarar 288 Empire State Buildings: https://www.esbnyc.com/sites/default/files/esb_fact_sheet_4_9_14_4.pdf

Om 35 år räknar man med att produktionen av textilfibrer har fördubblats:

2019: 105 000 000 ton textilfibrer

2030: 135 000 000 ton textilfibrer (om jordens befolknings ökar till 8,6 miljarder människor)

2050: 200 000 000 ton textilfibrer (om jordens befolkning ökar till 9,8 miljarder människor)

https://www.un.org/development/desa/en/news/population/world-population-prospects-2017.html

Den globala produktionen av kläder och skor motsvarar 8% av jordens totala CO2-utsläpp: https://quantis-intl.com/wp-content/uploads/2018/03/measuringfashion_globalimpactstudy_full-report_quantis_cwf_2018a.pdf

Flyget och sjöfarten släpper tillsammans ut ca 4,5% av jordens totala CO2-utsläpp:

https://www.easa.europa.eu/eaer/climate-change/aviation-environmental-impacts https://ec.europa.eu/clima/policies/transport/aviation_en https://en.wikipedia.org/wiki/Environmental_impact_of_shipping https://ec.europa.eu/clima/policies/transport/shipping_en

Idag konsumerar medelsvensken 13kg textilier per år: SCB (2018).

Det motsvarar 10 par jeans och 30 t-shirts: https://quantis-intl.com/wp-content/uploads/2018/03/measuringfashion_globalimpactstudy_full-report_quantis_cwf_2018a.pdf (jeans väger 850g och t-shirt 150g)

Varje sekund slängs motsvarande en sopbil full av textilier på soptippen: https://news.un.org/en/story/2019/03/1035161

80 procent av all klimatpåverkan av textilier sker i produktionsfasen: http://mistrafuturefashion.com/wp-content/uploads/2015/06/Environmental-assessment-of-Swedish-fashion-consumption-LCA.pdf

80 procent av klimatpåverkan i produktionsfasen sker i färg och beredningssteget: IPE, 2012.

Beredningsprocessen sker ofta i asiatiska länder som Kina, Indien och Bangladesh - länder med kol- och gasbaserad energi: https://quantis-intl.com/wp-content/uploads/2018/03/measuringfashion_globalimpactstudy_full-report_quantis_cwf_2018a.pdf

Skulle all energi i textilindustrin bytas ut till förnybar energi skulle detta göra det enskilt största avtrycket för att förbättra miljön: http://mistrafuturefashion.com/wp-content/uploads/2019/10/Supply-Chain-Guidelines_S.Roos-Mistra-Future-Fashion-report.pdf

Om man bara byter fiber är det inte ens säkert att det blir någon minskning alls av klimatpåverkan: http://mistrafuturefashion.com/wp-content/uploads/2019/03/Sandin-D2.12.1-Fiber-Bibel-Part-2_Mistra-Future-Fashion-Report-2019.03.pdf

Till exempel kan en ”bra” polyester vara bättre för miljön än en ”dålig” bomull: http://mistrafuturefashion.com/wp-content/uploads/2019/03/Sandin-D2.12.1-Fiber-Bibel-Part-2_Mistra-Future-Fashion-Report-2019.03.pdf

Drygt en tredjedel av klädindustrins totala tillverkning är plagg som inte hittar till en köpare som är beredd att betala fullpris: Mattila, H., King, R. & Ojala, N. (2002) Retail performance measures for seasonal fashion. Journal of Fashion Marketing and Management. 6 (4), 340–351.

1 kg textilier som inte behöver tillverkas motsvarar 200 km bilkörning: https://www.ivl.se/download/18.2299af4c16c6c7485d0cda/1567683302567/B2356.pdf

Idag används en t-shirt i snitt 30 ggr, jeans 240, klänning 26, jacka 140 och strumpor 27 ggr: http://mistrafuturefashion.com/wp-content/uploads/2019/08/G.Sandin-Environmental-assessment-of-Swedish-clothing-consumption.MistraFutureFashionReport-2019.05.pdf

Om överproduktionen minskas drastiskt med hjälp av tillverkning så nära marknaden som möjligt skulle textilindustrins klimatpåverkan kunna minska med 30%. Om de plaggen i sin tur återanvänds maximalt finns det möjlighet att minska klimatpåverkan med upp till 90 procent jämfört med ett nyinköp: Jonas Larsson, Textilhögskolan.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.