Dina smutsiga kläder — källor
På ett år tillverkas 105 miljoner ton textilfibrer i världen: https://www.statista.com/statistics/263154/worldwide-production-volume-of-textile-fibers-since-1975/
Det motsvarar 288 Empire State Buildings: https://www.esbnyc.com/sites/default/files/esb_fact_sheet_4_9_14_4.pdf
Om 35 år räknar man med att produktionen av textilfibrer har fördubblats:
2019: 105 000 000 ton textilfibrer
2030: 135 000 000 ton textilfibrer (om jordens befolknings ökar till 8,6 miljarder människor)
2050: 200 000 000 ton textilfibrer (om jordens befolkning ökar till 9,8 miljarder människor)
Den globala produktionen av kläder och skor motsvarar 8% av jordens totala CO2-utsläpp: https://quantis-intl.com/wp-content/uploads/2018/03/measuringfashion_globalimpactstudy_full-report_quantis_cwf_2018a.pdf
Flyget och sjöfarten släpper tillsammans ut ca 4,5% av jordens totala CO2-utsläpp:
https://www.easa.europa.eu/eaer/climate-change/aviation-environmental-impacts https://ec.europa.eu/clima/policies/transport/aviation_en https://en.wikipedia.org/wiki/Environmental_impact_of_shipping https://ec.europa.eu/clima/policies/transport/shipping_en
Idag konsumerar medelsvensken 13kg textilier per år: SCB (2018).
Det motsvarar 10 par jeans och 30 t-shirts: https://quantis-intl.com/wp-content/uploads/2018/03/measuringfashion_globalimpactstudy_full-report_quantis_cwf_2018a.pdf (jeans väger 850g och t-shirt 150g)
Varje sekund slängs motsvarande en sopbil full av textilier på soptippen: https://news.un.org/en/story/2019/03/1035161
80 procent av all klimatpåverkan av textilier sker i produktionsfasen: http://mistrafuturefashion.com/wp-content/uploads/2015/06/Environmental-assessment-of-Swedish-fashion-consumption-LCA.pdf
80 procent av klimatpåverkan i produktionsfasen sker i färg och beredningssteget: IPE, 2012.
Beredningsprocessen sker ofta i asiatiska länder som Kina, Indien och Bangladesh - länder med kol- och gasbaserad energi: https://quantis-intl.com/wp-content/uploads/2018/03/measuringfashion_globalimpactstudy_full-report_quantis_cwf_2018a.pdf
Skulle all energi i textilindustrin bytas ut till förnybar energi skulle detta göra det enskilt största avtrycket för att förbättra miljön: http://mistrafuturefashion.com/wp-content/uploads/2019/10/Supply-Chain-Guidelines_S.Roos-Mistra-Future-Fashion-report.pdf
Om man bara byter fiber är det inte ens säkert att det blir någon minskning alls av klimatpåverkan: http://mistrafuturefashion.com/wp-content/uploads/2019/03/Sandin-D2.12.1-Fiber-Bibel-Part-2_Mistra-Future-Fashion-Report-2019.03.pdf
Till exempel kan en ”bra” polyester vara bättre för miljön än en ”dålig” bomull: http://mistrafuturefashion.com/wp-content/uploads/2019/03/Sandin-D2.12.1-Fiber-Bibel-Part-2_Mistra-Future-Fashion-Report-2019.03.pdf
Drygt en tredjedel av klädindustrins totala tillverkning är plagg som inte hittar till en köpare som är beredd att betala fullpris: Mattila, H., King, R. & Ojala, N. (2002) Retail performance measures for seasonal fashion. Journal of Fashion Marketing and Management. 6 (4), 340–351.
1 kg textilier som inte behöver tillverkas motsvarar 200 km bilkörning: https://www.ivl.se/download/18.2299af4c16c6c7485d0cda/1567683302567/B2356.pdf
Idag används en t-shirt i snitt 30 ggr, jeans 240, klänning 26, jacka 140 och strumpor 27 ggr: http://mistrafuturefashion.com/wp-content/uploads/2019/08/G.Sandin-Environmental-assessment-of-Swedish-clothing-consumption.MistraFutureFashionReport-2019.05.pdf
Om överproduktionen minskas drastiskt med hjälp av tillverkning så nära marknaden som möjligt skulle textilindustrins klimatpåverkan kunna minska med 30%. Om de plaggen i sin tur återanvänds maximalt finns det möjlighet att minska klimatpåverkan med upp till 90 procent jämfört med ett nyinköp: Jonas Larsson, Textilhögskolan.