Extremismen i Borås: "Tar en flicka av sig hijab, knackar de på”

Borås Artikeln publicerades
Flera vittnar om moralpoliser som vill att flickor rättar in sig i leden vad gäller slöja.
Foto: isabell Hˆjman/TT
Flera vittnar om moralpoliser som vill att flickor rättar in sig i leden vad gäller slöja.

Straff görs upp i moskén istället för i rättssalen.

Religionen används för att tvinga av samhällets mest utsatta deras pengar.

Hoten och skräcken för den religiösa extremismen utmanar demokratin.

Integrationspolisen: ”Vi har ett parallellsamhälle som vi inte styr över”

En kväll i oktober 2017 blir en polisman uppringd och ombedd att komma till moskén på Magasinsgatan i Borås. En grupp män sitter i en ring på mattan, församlingens äldste sitter på en stol.

Saken gällde en misshandel som hade polisanmälts en vecka tidigare, en man hade fått två tänder utslagna i en föreningslokal. Nu ville männen i moskén meddela att de själva hade pratat om saken och att killen skulle få tänderna åtgärdade. Därför önskade församlingen att anmälan skulle återtas och att saken därefter skulle vara utagerad.

Integrationspolisen ser att många på Norrby reagerar mot att det extrema har gått för långt. Men de är bekymrade över att problemet växer på Hässleholmen.
Foto: Anton Hedberg
Integrationspolisen ser att många på Norrby reagerar mot att det extrema har gått för långt. Men de är bekymrade över att problemet växer på Hässleholmen.

Polismannen skriver i ett PM:

– Jag talade om för dem att i Sverige är det domstolar som skipar rättvisa och att vi inte har andra sätt att utreda brott och utdela påföljder.

–  Jag förklarade också för dem att det absolut inte är tillåtet att försöka påverka eller förmå någon att ta tillbaka sin anmälan då det är ett allvarligt brott som heter övergrepp i rättssak.

”Jag tror absolut att församlingen själv vill skipa sin egen rättvisa”

Den misshandlade mannen fanns också på plats i lokalen, men var mycket tystlåten, enligt polismannens PM.

– Jag fick en stark känsla av att församlingen utövade påtryckning på målsägande att ta tillbaka sin anmälan, skriver polismannen. Jag tror absolut att församlingen själv vill skipa sin egen rättvisa.

Den misshandlade mannen går på lördagen till polisstationen för att ta tillbaka sin anmälan. Mannen vill inte medverka i någon utredning och polisen lade då ner ärendet.

Moskén på Magasinsgatan i Borås.
Foto: Niclas Liljenby
Moskén på Magasinsgatan i Borås.

Integrationspoliserna Josefin och Niclas, som inte vill ha sina efternamn publicerade, är också insatta i vad som hände.

– Många nere på polisstationen kliade sig i huvudet efter den händelsen. Fanns det en brottsrubricering som kunde hålla för det som hade skett i moskén? Men det kom man väl fram till att det inte gjorde.

Att det utdöms straff på annat sätt i vissa kretsar är inget nytt för de här båda poliserna.

– Men nu fick vi det svart på vitt, vi hade det framför oss. Det här är ju bara en bekräftelse på att vi har ett parallellsamhälle som vi inte styr över.

Integrationspolisernas uppdrag är enormt brett. Mest har de uppmärksammats för sitt arbete mot den våldsbejakande religiösa extremismen. De har mött boråsare som har rest till Islamiska statens (IS) krigsområden, föräldrar som har sina barn där och de träffar också boråsare som är oroliga för att någon nära radikaliseras. De håller sig även uppdaterade på läget för dem från Sjuhärad som rest till Islamiska statens stridsområde. I uppdraget ingår också att motverka höger - och vänsterextremism.

Självklart är det problematiskt att ta sig in i dessa kretsar.

– Det svåra med att berätta om vårt jobb är just detta att vi pratar med folk under bordet, säger Josefin. Har vi väl kommit in i de religiösa miljöerna pratar man gärna med oss om narkotika, vapen och gängkriminalitet.

Brotten som många vill slippa. Bostadsproblem är också ett diskussionsämne.

– Men börjar vi att diskutera våldsbejakande extremism, då lägger man locket på.

Josefin drar fingrarna som ett blixtlås över munnen. En tydlig gest.

Experten: De extrema krafterna går utanför demokratins ram

Anders Lindstam talar om hur starka krafter vill rucka det demokratiska systemet.
Foto: Oscar Eriksson
Anders Lindstam talar om hur starka krafter vill rucka det demokratiska systemet.

Anders Lindstam på kommunens enhet Centrum för kunskap och säkerhet (CKS) föreläser ofta om våldsbejakande extremism. Han brukar illustrera med en cirkel.

– Det som är inom cirkeln är de som är delaktiga i samhällets värdegrund. I skiktet utanför är de extrema krafterna, de som går utanför demokratins ram.

Till höger placerar han det högerextrema och som deras motpol finns de vänsterextrema.

– Religion är högst upp, längst ner har du satanism och djävulsdyrkan. Så de har sina motpoler. Om vi tar religionen så lockar de med paradiset och de hotar med djävulen eller helvetet.

I nuläget ser han i Borås ett tryck från alla håll utom från satanister och djävulsdyrkare.

Lindstam menar att har man den här bilden klar för sig så förstår man att det finns starka krafter som hela tiden vill rucka i systemet.

– Det är det vi jobbar med, som demokratins dörrvakter.

Tystnaden har sin parallell också hos kommunens anställa. Poliserna kallar det självcensur. Det innebär att man inte tar det tjänstemannabeslut som man vet borde tas, på grund av påtryckningar. Och påtryckningarna behöver inte vara av det slaget att de självklart ska polisanmälas.

– Det kan var samma person som kommer in på kontoret varje dag, tittar på dig och går. Och du vågar inte ta beslutet. Självcensur är jättevanligt, säger Niclas.

Två allvarliga fall i Sjuhärad som integrationspolisen ger som exempel gäller omhändertagande av unga. Här kan istället konsulter eller socialtjänsten från en annan del av landet gå in och fatta nödvändiga beslut.

Andra kan påverka genom komma in i exempelvis en reception och kännas jobbiga för att de gapar. ”Då fick han som han ville”, kan personalens förklaring låta.

– Vad är det du sitter och säger människa, tänker vi då. Du har ju ett tjänstemannaansvar. Men nej, det lägger de åt sidan.

Processen med självcensur kan självklart se olika ut, men integrationspolisen arbetar för att tydliggöra hur olika former av påtryckningarna går till.

– Vill man vara högtravande kan man säga att vi gör demokratistärkande åtgärder.

Den religiösa extremismen utnyttjas som påtryckningsmedel.

– I ett fall vi jobbar med handlar allt egentligen om pengar. Religionen används för att utöva påtryckningar på utsatta människor som är religiösa, på de kanske mest sårbara individerna vi har i hela samhället just nu, säger Niclas.

Josefin förklarar hur det går till på en ort i Sjuhärad.

– Asylsökande söks upp och får veta: Där är moskén och jag ska ha tio procent av din ersättning från Migrationsverket. Samtidigt påstås den summan stå för någon slags säkerhet.

”Flera vittnar om detta, men ingen vågar säga vem som gör det. De är livrädda.”

Den som inte betalar hotas och kan utsättas för våld, enligt integrationspoliserna.

Moralpoliser är ett fenomen som det rapporteras om från olika delar av Sverige.

– I Borås kan det handla om flickor som gått i byxor, det får man absolut inte göra. Och tar de av sig hijaben, då knackas det på dörren om att dottern ska rätta in sig i leden, säger Niclas.

Men försöken att kartlägga vem som ligger bakom den här kontrollen har hittills inte lyckats.

– Flera vittnar om detta, men ingen vågar säga vem som gör det. De är livrädda.

Säkerhetsexperten: ”Det är anmärkningsvärt att bjuda in föreläsare som går tvärt emot demokratiska värderingar”

Peder Englund
Foto: Jan Pettersson
Peder Englund

I somras krävde den kommunala enheten Centrum för kunskap och säkerhet (CKS) ett möte med företrädarna för Borås stora moské på Magasinsgatan. Orsaken var att fem föreläsare i moskén hade granskats.

– Alla dessa förespråkar radikal islam som exempelvis jihadism, martyrskap och inskränkta rättigheter för kvinnor och homosexuella. Det går så klart emot både Borås stads och andra demokratiska värderingar och vi ser oerhört allvarligt på att de här personerna har varit och predikat, sa avdelningschef Peder Englund.

Ahmed Mohamed, ordförande i Islamiska kulturföreningen i Borås och företrädare för moskén på Magasinsgatan.
Foto: Jan Pettersson
Ahmed Mohamed, ordförande i Islamiska kulturföreningen i Borås och företrädare för moskén på Magasinsgatan.

Beskedet till styrelsen för Islamiska kulturföreningen i Borås, som driver moskén, var att de riskerar både sitt kontrakt på lokalen och indragna bidrag om inte Borås stads värdegrund följs.

– Vi har haft väldigt många interna utredningar och internt arbete inom styrelsen, säger ordförande Ahmed Mohamed om de nio månader som gått sedan mötet.

– Och vi har haft åtskilliga samtal med kommunen och polisen för att komma fram till en lösning som är lämplig för det som Borås stad och vi i samhället strävar efter.

Han tror till och med att kommunens kritik har stärkt föreningen.

– Nu har vi mallar eller checklistor inför högtider och föreläsningar. Det effektiviserar arbetet.

Men ännu en odemokratisk föreläsare har upprepade gånger besökt Borås efter att kommunen reagerade. Abdulwadod Frank har dessutom, enligt uppgifter på den hemsida som sänder hans predikningar, föreläst i den stora moskén i våras. Under hösten och vintern har han föreläst i en liten bönelokal i en källare på Alingsåsvägen på Norrby.

– Han är salafist, saudilojal och väldigt konservativ, säger Magnus Sandelin, journalist, författare och expert på extremism. Han har antidemokratiska åsikter, men är ingen jihadist.

Magnus Sandelin, journalist och författare.
Foto: Lars-Åke Green
Magnus Sandelin, journalist och författare.

Magnus Sandelin arbetade också med det mycket uppmärksammade program på SVT:s Uppdrag granskning där Abdulwadod Frank var en av dem som fick frågor från kvinnor som filmades med dold kamera. Kvinnan som misshandlades av sin make, som dessutom krossat hennes hjärta genom att ta en andra hustru, fick rådet att gå hem och be honom om förlåtelse. Hon uppmanades också att inte ringa polisen.

Vem som bjudit in föreläsaren till Borås är oklart. Mannen som disponerar källarlokalen på Norrby hänvisar till att Abdulwadod Frank själv ville komma.

”Det blir en ofantlig motvind för oss, men vi kan inte agera så länge de inte säger något brottsligt.”

När BT kontaktade Abdulwadod Frank via messenger tidigare i vinter skulle han först svara på skriftliga frågor. Men det blev aldrig några svar, utan istället blockerade han för vidare kontakter. Föreläsaren har också tagit bort de bildinlägg med reklam på Facebook som visade då han varit i Borås.

Bönelokalen i källaren får inget ekonomiskt bidrag från fritids- och folkhälsonämnden. Men om det hade varit så hade CKS agerat.

– Då hade vi sannolikt skrivit ett underlag till fritids- och folkhälsonämnden och ifrågasatt bidraget, säger Peder Englund. Vi kan tycka att det är anmärkningsvärt att bjuda in föreläsare som går tvärt emot de demokratiska värderingarna och värdegrunden. Det blir en ofantlig motvind för oss, men vi kan inte agera så länge de inte säger något brottsligt.

Ahmed Mohamed, företrädare för moskén på Magasinsgatan förnekar att Abdulwadod Frank har föreläst i deras moské.

– Han har inte varit i vår lokal. Men där i källaren har han varit vid upprepade tillfällen.

Ahmed Mohamed säger sig aldrig ha hört talas om så kallade moralpoliser i Borås.

– Absolut inte.

Ahmed Mohamed, ordförande i Islamiska kulturföreningen i Borås och företrädare för moskén på Magasinsgatan.
Foto: Anders Ylander
Ahmed Mohamed, ordförande i Islamiska kulturföreningen i Borås och företrädare för moskén på Magasinsgatan.

Parallella samhällsstrukturer tillbakavisar han också helt.

– Jag har väldigt stora ögon och öron, jag hade hört eller fått en viss liten kännedom om det hade funnits, även om det varit andra församlingar.

När det gäller polisens rapport om uppgörelsen i Borås moské dementerar Ahmed Mohamed först bestämt att detta har ägt rum.

– Du kanske förväxlar det med någon annan förening. Jag är tusen procent emot det.

Men polisens PM är tydligt.

– Jag säger inte att det är påhittat. Jag säger att det kanske är någon som har använt moskén utan min kännedom på något konstigt sätt. Det här är något vi absolut inte känner till i vår styrelsen. Om någon i styrelsen hade fått kännedom hade det kommit upp till mig.

Forskning, nu senast i rapporten ”Islamisk aktivism i en mångkulturell kontext” till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), tar upp övertygelsen att tron omfattar ”alla aspekter av livet”. Ahmed Mohamed ser själv sambandet mellan religion och politik på ett annat sätt.

– Det är två helt olika saker. Politik är saker personer eller grupper kommit överens om. Religion är något som är väldigt, väldigt individuellt.

”Ordning och reda i samhället är det viktigaste skälet till att jag valde att komma tillbaka till politiken och nu till Moderaterna.

Inför höstens val engagerar sig Ahmed Mohamed på nytt i den lokala politiken. Den här gången står han på Moderaternas lista, på plats 35. Tidigare har han representerat Folkpartiet.

– Jag såg rapporten om socialt utsatta områden, då kan jag inte bara sitta med armarna i kors och inte göra någonting.

Han talar om knark som ”den farligaste grejen som finns i samhället”.

– Ordning och reda i samhället är det viktigaste skälet till att jag valde att komma tillbaka till politiken och nu till Moderaterna. Det ska inte löna sig att vara kriminell.

MSB-rapporten tar också upp strategin med dubbla budskap bland islamiska aktivister. Alltså att ett budskap anpassas till den muslimska grupp man anser sig tillhöra, och en annat anpassas till västerländska värderingar.

– Då är man hycklare, svarar Ahmed Mohamed omedelbart. Och jag hatar hycklare. Jag är inte rädd säga vad jag tycker. Jag försöker förespråka att det jag säger till min kära muslim är lika mycket sanning som jag säger till en journalist. Det är samma sanning.

Vårdpersonal: ”Det finns ett nät som kontrollerar kvinnorna”

Genrebild. Vårdpersonal vittnar om hur de mött tjejer som går från att vara tonårstjejer i jeans till kvinnor som knappt tittar dem i ansiktet.
Foto: Hasse Holmberg / TT
Genrebild. Vårdpersonal vittnar om hur de mött tjejer som går från att vara tonårstjejer i jeans till kvinnor som knappt tittar dem i ansiktet.

Kontroll utövas också i det som borde vara fredade zoner. I vårdens väntrum, på barnavårdscentraler och då tolkar används.

– Många ser inte verkligheten. Vi kan inte upptäcka hur tjejerna utsätts om vi inte har antennerna på rätt plats, säger en vårdanställd.

Under sitt yrkesliv har hon mött mängder av boråsare, ofta barn och unga. De senaste åren har hon sett en märkbar förändring. Unga mammor, som hon tidigare jobbade nära då de var tonåringar, började bete sig helt annorlunda då de mötte henne i vården.

– Först trodde jag att de inte kände igen mig.

Några år tidigare hade hon jobbat med att stärka dem som tonårstjejer, då var de klädda i jeans.

När de möttes igen frågade den vårdanställda rent ut: Känner du inte igen mig?

– Nu har de slöjor, svarta kläder och tittar mig knappt i ansiktet. En kvinna skrattade lätt och kramade mig snabbt, men tittade runt om sig.

Då upptäckte den vårdanställde en bil med två män, två män som hon vet är släkt med kvinnan.

– Jag frågade om hon inte fick vara hos mig.

Villkoret var att mannen skulle kunna se henne.

”Hur många barn faller inte mellan stolarna?”

Tack vare både sin långa erfarenheter och goda personkännedom började hon ser nya mönster i Borås. Tolkar som utan arbetsuppgifter dröjde sig kvar i väntrum för att se vilka som kommer till vården, män som ända in i undersökningsrummen följer kvinnorna och tolkar som inte helt översätter det vårdpersonalen säger.

– Då fattade jag att det finns ett nät som kontrollerar kvinnorna så att de inte ska bli ensamma med vårdpersonal. De ska inte ha en chans att berätta om sitt läge för någon.

Ibland lyckades arbetet med att stärka utsatta flickor. Hon berättar om en ung kvinna som hon då och då stöter på.

- Hon säger: ”Tack, du lärde mig att säga ifrån.” Jag ryser när jag hör henne. Det här borde vara allas rätt, här i Sverige. Många kvinnor lever sämre här än vad de till och med skulle gjort i sina tidigare hemländer.

Hon är orolig för att barnen och de unga inte får tillräckligt med hjälp. Ständiga personalbyten och tuffa tider i vården gör att möjligheterna att upptäcka missförhållandena minskar.

– Hur många barn faller inte mellan stolarna?

På Riksorganisationen GAPF, Glöm aldrig Pela & Fadime, känner man väl igen vittnesmålet från vården i Borås.

– Vi hör om det här med kontroll hela tiden, säger verksamhetsutvecklare Petra Kyllerman. Det är vardagsmat att man bevakar flickor och kvinnor. Vi får många samtal från unga som inte har någon frihet, som är berövade sin uppväxt. De blir eskorterade till och från skolan, det kan vara från grundskolan upp till högskolenivå. Det är absolut inget ovanligt.

Kyllerman har också fått exempel på just felaktiga tolkningar.

– Det ska helst vara en tolk som inte har någon koppling till den personen som söker vård.

Organisationen arbetar mot hederskultur och hedersvåld.

– Hedersförtrycket är inte kopplat till någon specifik religion, utan det har sin grund i ett klansamhälle. Men det vi ser är att ifall också religionen är inkopplad, inte minst islam, så är förtrycket så mycket starkare.

Integrationspolisen: Trenden går åt rätt håll på Norrby, men då växer det på Hässleholmen

Integrationspoliserna möter gång på gång människor som som vill dela upp flickor och pojkar, exempelvis genom att hindra dem från att dansa tillsammans på en fritidsgård eller genom att kristna och muslimska barn delas upp för att de inte ska leka ihop.

– Vi märker att det finns så starka krafter emot integration, säger Josefin.

I skolorna vaktar barnen på varandra för att religionens påbud ska följas, ibland in till det absurdas gräns.

– Ett barn frågade om potatisen var halal, säger Niclas och skakar på huvudet.

– På en annan skola var det barn som inte fick dricka vatten, för det var kristet vatten, berättar Josefin. Eller använda det när de skulle måla med vattenfärger.

Poliserna beskriver också barn som beter sig hotfullt i skolan.

– De säger : ”Jag ska skära halsen av dig”, och så visar de på någon telefon hur det ska gå till. Det kan en tolvåring säga till sin klasskamrat, berättar Niclas.

Men de beskriver också män med ett enormt våldskapital och en brottslig bakgrund som nu hittat till religionen.

– Den synliga brottsliga delen har avstannat hos en del, men de dallrar hela tiden på gränsen till olaga hot.

Andra kombinerar den brottsliga och religiösa banan.

– Och de kan gärna sälja narkotika till svenskar, för de ser det som att otrogna ändå ska dö. De menar att de förgör sina fiender, säger Niclas.

Men bland de extrema finner Josefin och Niclas också välutbildade män med högskolestudier. Andra arbetar på frivillig basis med barnverksamhet eller har kommunala anställningar.

Både integrationspoliserna och Centrum för kunskap och säkerhet har noterat att allt fler i Borås besöker olika moskéer eller bönelokaler. Vad det står för är svårare att få vetskap om.

– Trenden går åt rätt håll på Norrby. Många har reagerat mot det extrema och tycker att det gått för långt. Men då ser vi hur det växer på Hässleholmen istället. Vi är bekymrad över det säger Josefin.

– Det är som om någon slags osynlig bubbla ligger över Hässleholmen nu. Det har på bara ett år blivit ett knepigt klimat, säger Niclas.

Samtidigt vill den islamiska skolan starta i Borås. Integrationspoliserna har lämnat sina synpunkter på vilket bakslag det skulle vara för integrationsarbetet. De uppfattar det som att kommunen har lyssnat och antecknat, men att argumenten inte finns med då frågan ska avgöras i rätten.

– Får skolan dessutom en lokal på Norrby, då kan vi aldrig vinna kampen om integrationen där. Då kommer eleverna aldrig utanför områdets gräns för kontroll. Vi får jobba med de andra stadsdelarna och hoppas det går bättre där, säger Niclas.

Hässleholmen är för integrationspoliserna ett fruktansvärt svårarbetat område. Tystnadskulturen när det gäller den religiösa extremismen ökar, även om polisens arbete för att få människor att vittna i våldsdåd beskrivs som en framgång.

– Och för vår del blev det mycket sämre sedan man flyttade alla kommunala tjänster från Hässleholmen. Det finns inga ögon där på samma sätt, alla sitter nere i stan.

”Föreningsbidrag ska inte användas i fel syften, som till kriminalitet, odemokratiskt arbete eller genom att inte värna demokratin.”

När Peder Englund, chef för CKS, ska sammanfatta enhetens första år konstaterar han:

– Vi har upptäckt så jäkla mycket otrevligheter under vårt första år, säger Peder Englund, avdelningschef på Centrum för kunskap och säkerhet i Borås stad.

Enheten har utbildat kommunens personal för att den ska kunna upptäcka våldsbejakande extremism i skolor och på andra håll. På CKS kan anställda få rådgivning då de upptäcker tecken på extremism eller utsätts för hot.

Ett av många uppdrag för CKS är också att undersöka var den organiserade brottsligheten kan ta sig in i kommunen.

– Vi har bara skrapat på ytan ännu, men ser att det krävs förebyggande arbete när det gäller föreningsstöd, lagen om valfrihet (LOV), bemanningsenheten och vem som köper mark. Vi måste se till så att vi inte finansierar extremism och kriminella nätverk med skattepengar.

CKS har också samarbetat med förvaltningar för att stoppa föreningsbidrag.

– Föreningsbidrag ska inte användas i fel syften, som till kriminalitet, odemokratiskt arbete eller genom att inte värna demokratin.

Möter du extremism i ditt jobb, din familj eller på annat sätt? BT vill veta mer. Mejla anne.bengtsson@bt.se eller ring 033-7000753.

LÄS DEL 2 OM EXTREMISM:

 

LÄS ÄVEN: När extremismen kom till Särlaskolan

LÄS ÄVEN: Anders Lindstam: ”Det finns starka krafter som vill dela upp oss”

LÄS ÄVEN: BT granskar: Kontroversiella män bakom islamiska skolan