Annons

Ökningen av sjuksköterskor – en promille

Västra Götalandsregionen, landets största arbetsgivare, ökar med tusen anställda eller mer varje år.
Det är dock skaran av administratörer som växer mest. Sjuksköterskorna blir knappt fler alls, trots skriande behov. BT frågar här de åtta partierna i regionfullmäktige vad man vill göra åt situationen.
Västra Götaland • Publicerad 29 augusti 2018 • Uppdaterad 7 september 2018
Foto: Claudio Bresciani/TT

När mars månads delårsstatistik över personalutvecklingen i Västra Götaland presenterades i fjol våras i regionstyrelsen skruvade politikerna något på sig.

Rapporten visade att regionens samlade arbetsstyrka under tolvmånadersperioden, mätt i så kallade nettoårsarbetare (se faktaruta) hade vuxit med ansenliga 906 personer till 42 154 totalt.

Annons

Gruppen läkare och undersköterskor hade båda ökat med 2,5 procent, 128 respektive 162 anställda enligt samma mått.

Rehabiliteringspersonal, till exempel sjukgymnaster, visade också en god tillväxt med tre procent och blev 106 fler.

Den verkliga raketen bland personalgrupperna utgjordes dock av administratörer. Det vill säga bland andra chefer, ekonomer, controllers, IT-tekniker, utvecklingsledare, assistenter, kanslister och planeringsledare.

Den här gruppen växte med 8,6 procent från 5 160 till 5 602 personer. Det bör noteras att den för vårdarbetet så viktiga administrativa befattningen medicinska sekreterare inte finns med i den här kategorin utan redovisas separat.

Och dessa sekreterare blev inte fler. Istället krympte arbetsstyrkan med en procent, från 2 600 till 2 573 i fjol. Dock har, enligt vårens delårsrapport, gruppen börjat växa något igen.

Sjuksköterskor och barnmorskor, slutligen. De blev fler, men antalet är helt försumbart. Plus 14 nettoårsarbetare mellan mars 2016 och mars -17, en tillväxt med 0,1 procent, säger statistiken obönhörligt.

Två månader senare var den inte ett dugg bättre. Majmätningen visade en tillväxt av den eftertraktade yrkeskategorin på ynka fyra årsarbetare.

När BT redogjorde för delårsstatistiken sa regiondirektör Ann-Sofi Lodin att hon måste lita på att de som anställs i regionen också behövs och tillade att "vi måste nog trots allt veta att vi bemannar vår organisation på rätt sätt."

Det ville även politikerna få reda på och bad om en detaljerad analys av utvecklingen.

Den landade några månader senare och redogjorde vad det var för administration som växte så mycket.

Annons

Det handlade om fler chefer för bättre coachning och ledning av medarbetarna (största enskilda gruppen på cirka 100 årsarbeten), fler egna IT-medarbetare istället för konsulter, uppgiftsväxlingar, assistentstöd till chefer och mycket annat.

Sjuksköterskebristen kom man emellertid inte ifrån, oavsett alla detaljerade rapporter.

Årets marsrapport redovisar inte någon alltför stor förbättring: tillväxten av sjuksköterskor är nu 0,2 istället för 0,1 procent året innan, plus 24 årsarbeten.

De administrativa tjänsternas tillväxt har man lyckats begränsa till 6,3 procent mot 8,6 i mars 2017, vilket dock ändå gör denna personalkategori till den snabbast växande.

Så här ser det ut i stora delar av Sverige.

Men i Västra Götaland är det naturligtvis den blågröna fempartikoalitionen M, KD, L, C och MP - en av landets riktigt få majoritetsstyren - som bär ansvaret för utvecklingen.

Vad säger då politikerna om utvecklingen? Föga förvånande visar enkätsvaren att tillväxten av administratörer i huvudsak försvaras, om än inte alltför kraftfullt, av de partier som suttit vid makten.

De påpekar att ökningen av administrativ personal inneburit en avlastning för de vårdande personalkategorierna, framför allt läkare och sköterskor.

Samtidigt har man också en rejäl arsenal av förslag på åtgärder för att komma ur knipan med sjuksköterskebristen.

Somligt har redan genomförts, som kraftigt höjda ob-ersättningar för nattjänst och betald specialistutbildning, betonar majoritetspartierna.

Annons

Oppositionspartierna V, S och SD är däremot skarpare i sina omdömen. Det finns ett systemfel som vi måste hitta, påpekar SD:s enkätsvarare, regionrådet Heikki Klaavuniemi.

S och V anser att man har hittat kardinalfelet: utvecklingen med fler vårdval och köp av privatvård driver upp kravet på administration.

Socialdemokraterna har i sin regionala valkampanj gått ut med en vitbok där man anklagar den Moderatledda regionmajoriteten för att administrationen vuxit så kraftigt.

Förutom att man marknadsorienterat vården är orsaken även en oförmåga att styra och leda, heter det.

”Pengarna ska gå till vård, inte till att administrera den” säger oppositionsrådet Helen Eliasson i rapporten.

Men hon vill inte säga direkt till BT att en röst på S i regionvalet betyder att ett antal administratörer ska bort – vilket är en slutsats som ligger nära till hands.

– En röst på oss handlar om att kostnaderna för administration måste ned. Exakt hur det ska göras får vi naturligtvis ha en diskussion om med regionens förvaltning och de fackliga organisationerna, säger Eliasson istället till BT.

Regionrådet Jonas Andersson (L) är regionens tyngste vårdpolitiker i kraft av sitt ordförandeskap i hälso- och sjukvårdsstyrelsen.

Han har en sammansatt bild av tillväxten av vårdadministrationen, och pekar på att en hel del sjuksköterskor klassats om till administratörer när de blivit chefer.

Dessa chefer kan visst fylla en uppgift att vara nära och leda medarbetare på vårdgolvet, säger han, men är skeptisk till att administratörer per definition skulle stötta vårdpersonal.

Annons

– Nej, jag är inte alls övertygad om att administration, varken på sjukhusen eller centralt i regionen avlastar vården.

– Det hänger ofta på om den är till för att kontrollera eller är en stödresurs, som kan efterfrågas för sin expertkunskap, säger han till BT.

Jan LindstenSkicka e-post
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons