Fyra budgetförslag i Bollebygd
Normalt antar Bollebygd budgetramarna för nämnderna i juni och gör endast revideringar på hösten, men i juni i år kunde man inte komma fram till ett budgetbeslut så det ska beslutas i dag torsdag.
S, V, MP, KD och L har lagt en budget som stödjer sig på 16 av kommunfullmäktiges 31 mandat. Där tilldelas bland annat bildnings- och omsorgsnämnden 18 miljoner kronor för ökat barnantal och större behov inom omsorgen och man kommer att nollställa det underskott som nämnden dragits med i flera år. Skattesatsen ska vara 21,59 kronor och intäktsprognosen utgår från 9197 invånare den 1 november 2017.
Satsningar som framhålls är byggande av en ny skola, byggande av lägenheter i Töllsjö och att påbörja utveckling av Olsfors/Hultafors samt några mindre satsningar på elljusspår på Rinna och investeringsbidrag till Bollebygds ridklubb och Bollekollen. Över tid är målet att 40 procent av kommunens investeringar ska finansieras med egna medel. Kommunstyrelsen ska få rätt att ta upp till 52 miljoner i nya lån för att finansiera nya investeringar.
Individ- och familjeomsorgen ska förstärkas med 5,0 miljoner kronor, administrationen med 1,2 miljoner, IT med 400 000, personalförmåner 200 000, översiktsplan 1,0 miljoner, miljöskydd 300 000, bredbandsutbyggnad 250 000, samförläggning bredband 700 000, VA 1,0 miljoner, fordon 200 000.
Resultatet 2018 budgeteras till ett överskott på 11,1 miljoner (2,1 procent av skatter och generella statsbidrag).
M betonar i sitt budgetförslag en kontrollerad tillväxt för att dämpa ökningen av kommunens nettokostnader och behov av upplåning av kapital för investeringar. Intäktsprognosen utgår från 9 240 invånare och resultatet 2018 beräknas till ett överskott på 15,3 miljoner (3,0 procent).
För att nå det resultatet har M bland annat lagt investeringsbudgeten på en lägre nivå än majoritetsbudgeten. i stället för investeringar på i genomsnitt 120,6 miljoner per år innebär M-förslaget ett genomsnitt på 102,1 miljoner per år 2018–2020. När det gäller driftbudgeten är skillnaderna inte lika stora, men även där ligger M-budgeten lägre. Skillnaden ligger i en lägre ram för bildnings- och omsorgsförvaltningen alla tre åren.
I SD-budgeten läggs fokus på att satsa på personalen inom barnomsorg, skola och äldreomsorg samt att bygga i den takt som krävs inom samma områden. Skattesatsen är samma som i de andra budgetarna och man beräknar att landa på ett överskott på 11,1 miljoner (2,1 procent). SD-budgeten ligger ganska nära majoritetsbudgeten, medan investeringsbudgeten är något lägre. Bland annat har strategiska mark- och fastighetsförvärv motsvarande 45 miljoner kronor på tre år skjutits på framtiden, liksom några exploateringar.
FR inleder sin budget med att deklarera, med glimten i ögat, att de vill bli bäst på allt. FR anser att 2018 bör vara ett år av konsolidering och vill invänta den nya översiktsplanen innan större exploateringar görs. Däremot vill partiet att privata exploatörer bygger i Varpås.
FR är det enda parti som förordar höjd skatt, till 22,26 procent, och partiet vill lägga resultatmålet på 3,0 procent. Då räknar FR med att det finns ett investeringsutrymme 2018 på drygt 35,8 miljoner kronor. Investeringsbehovet är däremot 44,7 miljoner, men det finns en del förbehåll och eventuella intäkter som kan sänka beloppet.
