Stark och angelägen deckardebut av Henrik Tord
Lite märkligt är det att det är männen som tagit över tronen från alla deckardrottningar. Först Magnus Montelius med Mannen från Albanien, sedan Pontus Ljunghill med En osynlig och nu Henrik Tords debutthriller Kum.
Ska man välja endast ett av dessa tre manliga författares förstlingsverk blir det svårt. Ska man bara gå efter angelägenhetsgrad måste det ändå bli Kum.
Kum (som för övrigt är khmer och ungefär betyder oproportionerlig hämnd) är en både gastkramande och oerhört ruskig bok som med all önskvärd tydlighet skildrar barnprostitution, trafficking, pedofili och en hel del annat av denna jordens ondska och snusk.
Jag gråter ibland när eländet kring de två syskonen Rithisak och Kunthea blir dokumentärtydligt. De två, en pojke och en flicka bara tolv, tretton år gamla, tvingas åka till Phnom Penh för att bidra till familjens försörjning. Kunthea luras av en släkting att börja prostituera sig och Rithisak, som lemlästats av en landmina, tvingas tigga.
Deras vägar kommer att korsas med en svensk flickas. Alice, vars föräldrar arbetar i Singapore, har kidnappats för att säljas till en kinesisk fastighetsmiljardär som i denna blonda europeiska oskuld ser botemedlet för sin skamliga sjukdom.
Och ja, känsliga läsare varnas för detaljskildringar som är bortom det uthärdliga. Ändå är det inte på något sätt tal om snaskigheter för frossandets egen skull, ingen spekulation i våld och elände. Däremot en massa ilska och engagemang. Ilska över en moralisk kollaps, över en värld som tillåter vidrigheter bortom vanligt svenssonförstånd. Engagemang för att få stopp det.
Dessutom är allt, både det hemska och engagemanget, skildrat med ett språk, en inlevelse och en helig vrede som är utöver det vanliga i den svenska deckarankdammen. Här är något viktigt berättat på ett sätt att jag får en upplevelse av att ha varit närvarande.
Därför har Henrik Tord lyckats. Han har gett mig kunskaper om sådant jag inte hade en aning om, eller som jag lyckats förtränga att jag visste.
Synd bara att denna bok förpackats i ett eländigt billigt och tramsigt omslag. Skamligt dåligt.
Mats Palmquist
