Osorterat och ytligt

Böcker Artikeln publicerades

Det är en storslaget formulerad bokpresentation som medföljer recensionsexemplaret av kulturkollektivet Vi värdelösas första bokutgivning.

Carl Balle (för övrigt en av grundarna till kollektivet) har skrivit en debut som är ett ”medvetet försök att skriva enklare och modigare poesi”. Bloggar och Blommor är en diktsamling som inte försöker ”gömma sig” bakom språket, utan utgår från författarens ”riktiga känsloliv”. Den är skriven med ”åttio- och nittiotalisternas formspråk” och låter ”internet bli en öppning till en rad andra ämnesområden”. Den är ”nyenkelhet för 10-talet” och ”DIY och invention är de blinkande pirar som lyser upp diktlandskapet”.

Står det i förlagets presentation alltså. En viss snopenhet infinner sig när man inser att det Vi värdelösa menar med sina floskler är att Carl Balle skriver alldeles vanlig centrallyrik, som hämtad från ett poesiforum på nätet.

Precis som på sådana nätforum, är det här diktandet osorterat, mestadels ytligt, lider av att vara självpublicerat utan att ha fått granskas av någon annan än möjligen en kompis. Om hälften av dikterna i Bloggar och blommor hade strukits - de som inte lyckas göra något av det som förlaget hävdar att Balles poesi gör, förslagsvis - så hade samlingen blivit dubbelt så läsvärd.
Lite förtjust blev jag ändå i följande dikt: ”Känslan av att logga ut / från Facebook. / Som att / kasta loss! / Som att resa sig upp / från ett tråkigt party.” Mitt i prick i all sin enkelhet, eller hur?
Men den skulle ändå kunna börja med raderna ”Känslan av att slå igen / den här boken” och fortfarande vara lika träffande.

Caroline Croona