Jonas Barck granskar vardagen

Böcker Artikeln publicerades

Ibland blir man extra glad som kritiker. Philippe Delerms ”Den första klunken öl och andra små njutningar” har alltsedan den kom ut 1999 varit en av mina absoluta favoriter.

Korta texter, en slags blandning av essä och kåseri - benämningen ”småprosa” är väl den mest använda - som utifrån högst vardagliga företeelser förmår säga något fundamentalt om existensen utan att förhäva sig.

När jag började läsa Jonas Barcks Ögonblicksutgrävningar var en av mina första tankar: Nämen, det här är ju lite som Delerm. Och mycket riktigt – i ett pressmeddelande från förlaget Texter (Barcks eget för övrigt) sägs det klart och tydligt: Delerm är en viktig inspirationskälla för Barck.

Sannolikt, gissar jag, tillhör också Gunnar Ekelöfs Promenader & utflykter Barcks favoritlitteratur.

Jonas Barck, född 1959, är bibliotekarie vid Linnéuniversitet i Växjö. Detta är hans första egna verk i det lite större formatet.

Ett slags debut alltså, vilket ju rangerar in Barck bland de debutanter, som vad det lider, ska göra upp om BT:s debutantpris. I så fall är han min man. Det här blir svårt för debutantjuryn att bortse ifrån.

I trettiotre poetiska betraktelser synar Barck vardagen i sömmarna. Till tonerna av ett behagligt parlando tas läsaren med på en trivialiteternas grand tour, med nedslag på tåget mellan Borås och Alvesta, en inflygning över London, en stilla insjötur med ekan i det inre av Småland, ....osv osv.

Kan låta tråkigt. Men är det inte. Tvärtom.

En av de finaste reflektionerna i boken handlar om en nattlig skogsvandring, den avslutas så här: ”Och ut kommer man på andra sidan efter någon timmes vandring, samma människa – fast ny.”
Precis så är det med den här lilla (stora) boken.

Per-Axel Svensson