Annons
Nyheter

Ada Nilsson – en läkare i kvinnokampen

Har man intresserat sig en smula för Elin Wägner, eller för kampen för kvinnlig rösträtt i Sverige, har man inte kunnat undgå att stöta på namnet Ada Nilsson.
Nyheter • Publicerad 10 november 2014
Foto: 

Hon var läkare och gick i täten i kampen för kvinnors rättigheter. Hon var en föregångare i flera frågor och verkar ständigt ha befunnit sig mitt i händelsernas centrum. Hon levde och verkade i tid när historien skrevs om och hon var själv en del av förändringen.

Ada Nilsson föddes 1872 och hon blev den tolfte kvinnliga läkaren i Sverige. När hon tog sin läkarexamen 1900 hade kvinnliga läkare inte samma värde som sina manliga kollegor. Kvinnor tilläts inte inneha alla typer av läkartjänster. De med mest status och lön var förbehållna män. Gifta kvinnor fick inte jobba som läkare. Gifta kvinnor var förresten vid denna tid inte ens myndiga. Och ingen kvinna fick rösta.

Annons

Ada Nilsson och hennes generationskamrater hade en hel del att slåss mot. Hon var ett superproffs på att nätverka. Hon samlade vänner, bekanta och kollegor i mängder av projekt och kommittéer, förbund och organisationer.

Ada slogs med sunt förnuft, upplysning och samarbete. Och hon arbetade oerhört mycket, både som läkare med egen praktik och med allt opinionsarbete. Hur hann hon med allt detta? Jo, på samma sätt som Elin Wägner och alla de andra samtida framträdande kvinnorna.

Hon hade hembiträde. För det var kvinnor från borgarklassen som hade medel och utbildning nog för att stå på barrikaden vid den här tiden.

Klasskillnaden var markant. Ada jobbade för att de kvinnor som hade det allra sämst skulle utbildas och stöttas. Hon var en av de första som ägnade sig sexualkunskap. Hon stred för att prostituerade kvinnor skulle slippa statliga tvångsundersökningar.

I Kristina Lundgrens omfattande biografi över Ada Nilsson tecknas hennes liv i kronologisk ordning. Det är många namn på personer och sammanslutningar. Komplicerade vänskapsband. Det är Fogelstadgruppens kvinnliga medborgarskola och det är tidskriften Tidevarvet.

Ada jobbade och slet. Och älskade. Kristina Lundgren säger det inte gärna rent ut, men jag kan omöjligt tolka det på annat vis än att Ada Nilsson var lesbisk och polyamorös och under en period levde i ett förhållande om tre kvinnor.

Boken innehåller många fina bilder och utdrag från brev. Kristina Lundgren tecknar noggrant och detaljerat ett långt (Ada Nilsson dog 1964, 91 år gammal) och ovanligt händelserikt liv under en omvälvande tid.

För läsupplevelsens skull hade jag gärna sett färre beskrivningar av alla som kom i Ada Nilssons väg (de var många) och ett personligare tilltal från författaren. Men det är petigt av mig, framför allt är boken en viktig skildring av en modern och betydelsefull människa, väl värd att levandegöras i en egen bok.

Camilla Carnmo

Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons