Vi synar vallöften: bostadsbyggandet lägre och dyrare än lovat
I valet 2014 presenterade alla partier löften om ökat bostadsbyggande i Borås, eftersom det råder bostadsbrist och långa köer för att kunna hyra en lägenhet.
Dessutom ville Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet utveckla befintliga och nya bostadsområden med mer blandade upplåtelseformer, så att det finns både hyresrätter, bostadsrätter och villor i samma områden.
Efter valet fick de rödgröna makten och i kommunfullmäktige beslutade de om en målsättning för bostadsbyggandet i Borås. Målet var att det skulle byggas 500 bostäder per år, ett mål som hittills inte har uppnåtts (2018 är ännu inte slut).
– Det beror ju på marknaden. Borås stad bygger ju inte bostäder utan vi tar fram detaljplaner som gör det möjligt för de privata att bygga. Det är dyrt att bygga just nu för att marknaden är så het, säger Tom Andersson (MP) kommunalråd som ansvarar för bostadsfrågor i Borås stad.
Varför bygger inte de kommunala bostadsbolagen mer?
– De handlar om att de måste ha ekonomisk kraft att göra det också. Sen så tar byggprocesser lång tid.
Men i jämförbara kommuner har det byggts mycket mer än i Borås, hur förklarar man det?
– Ja, det är en jättebra fråga. Som det ser ut nu har detaljplaner för 2 000 bostäder som skulle kunna byggstartas, men det är ju privata som äger den marken.
De bostäder och lägenheter som faktiskt har byggts, hur billiga är de?
– De är inte särskilt billiga. Det är svårt att bygga billiga bostäder, hur mycket man än försöker effektivisera material och teknik. De bostäder vi bygger idag, kommer vara de billiga bostäderna om 50 år, det behövs en omflyttning hela tiden i beståndet för att man ska kunna klara att bygga nytt. Det krävs en hel del nytänk och kanske att påbyggnad av befintliga fastigheter kan bli billigare bostäder, säger Tom Andersson.
När det gäller blandade upplåtelseformer har det varit svårt att få fram statistik som berättar huruvida vallöftet har infriats eller inte. Att definiera ett bostadsområde är inte helt enkelt, inte heller att
– Det har varit väldigt svårt att utvärdera, men jag tycker ändå att det har gått ganska bra de senaste tio-tolv åren, det har byggts ungefär hälften hyresrätter och hälften bostadsrätter. Sen har de inte alltid placerats där man skulle önska, men det beror på att det är privata intressenter som äger marken. Men på kommunal mark har vi försökt blanda, Druvefors är ett bra exempel.
Ett vallöfte som har uppnåtts är att kommunen har upprättat ett bostadsförsörjningsprogram. Programmet antas varje år och redovisar hur mycket bostäder som ska byggas de kommande fyra åren. Dessutom visar programmet var bostäderna ska byggas, vilken typ av bebyggelse (villor, flerfamiljshus eller särskilda boenden) och upplåtelseform.
– Jag tycker vi är på rätt väg. Våra mål är inte nådda, men jobbar på rätt sätt nu, säger Tom Andersson.
