Beta

Fyra saker som kan ändras i Boråstrafiken

Beta Artikeln publicerades
Bilden visar en tänkbar sträckning av en ny väg mellan Lundaskog och Sandhult, samt hur trafikvolymen skulle ändras i så fall. Men åtgärden är omfattande och dyr så om och när den i så fall kan genomföras är långt ifrån klart.
Bilden visar en tänkbar sträckning av en ny väg mellan Lundaskog och Sandhult, samt hur trafikvolymen skulle ändras i så fall. Men åtgärden är omfattande och dyr så om och när den i så fall kan genomföras är långt ifrån klart.

Det åks för mycket bil i Borås, det finns flaskhalsar på sina håll och den tunga trafiken borde egentligen inte passera genom stan. Det konstateras i en studie som Trafikverket tagit fram.

Studien är en så kallad åtgärdsvalsstudie. Åtgärdsvalsstudier är sedan några år ett etablerat arbetssätt för att hitta effektiva lösningar på identifierade problem, i det här fallet Borås tätort, med dess stora vägar och järnvägar.

En av de större åtgärderna som skissas upp är en ny dragning av Alingsåsvägen, som i så fall skulle gå från Lundaskog i ett s-mönster och komma fram runt provbanorna norr om Sandhult. Karin Graad, strategisk samhällsplanerare på Borås Stad, utvecklar tankarna.

— En ny sträckning av väg 180 som ska ansluta till Viaredsrondellen är till stor nytta för staden. Efter det att väg 27 blev klar har trafiken genom Sjömarken och Hestra ökat för att det är en genare väg för bland annat godstrafiken. En ny vägsträckning har varit med i kommunens trafikplanering länge, men här är det VGR, och Trafikverket som utövare, som beslutar i frågan. Utredningsarbetet för detta är med i kommande plan och förväntas påbörjas förhoppningsvis 2019. Däremot är det ytterligare ett antal år till byggstart.

I studien konstateras att ”en ny sträckning är samhällsekonomiskt lönsam. Väg 42 genom Knalleland/Sparsör/Fristad kommer bli avlastad. Alingsåsvägen genom Hestra/Byttorp blir avlastad. Smittrafik genom Sjömarken och Hestra minskar. Utvecklingen kring Astazero gynnas samt pendlingsmöjligheterna mellan Borås-Alingsås förbättras.”

Många åtgärder som föreslås i studien innehåller en hel del osäkra faktorer. Det gör att framtiden får utvisa exakt hur de kommer att utformas, om de genomförs, men att de sannolikt skulle få önskad effekt.

— Simuleringen är gjord utifrån att det är samma färdmedelsfördelning som det är idag och då är det tydligt att det blir väldigt trångt för framförallt biltrafiken, men även busstrafiken som kör på samma  gatunät som bilarna. Utifrån det har studien försökt att hitta lämpliga åtgärder för att bilköer med mera inte ska uppstå. Det finns många osäkerhetsfaktorer i detta och det är svårt att avgöra vad som kommer behövas längre fram i tiden, säger Karin Graad.

Några av de andra åtgärder som föreslås är:

Höjda parkeringsavgifter samt begränsa möjlighet för bilparkering hela dagar i centrala Borås.

Gratis parkering för anställda vid jobbet är ett av skälen till att arbetande pendlar med bil. Genom att låta anställda betala fö̈r parkering vid jobbet, kan val av hållbara färdmedel blir aktuellt istället. Det skulle minska rusningstrafiken och behov av ombyggnationer, göra att det blir enklare för kollektivtrafiken att röra sig på vägarna samt främjar i förlängningen folkhälsan. Genom att höja parkeringsavgifterna till en högre summa än det kostar att åka kollektivt samma sträcka blir det också incitament för att inte åka bil.

Upphandla bilpooler.

Att dra igång bilpooler är ett enkelt sätt att få ner antalet bilar på vägarna och i kommunens fall kan man stimulera det genom att upphandla bilpooler. Åtgärden minskar behoven av tjänstebilar för såväl anställda på kommunen som företagsanställda, då även företag och förvaltningar kan nyttja bilpooler. En poolbil ersätter minst sju privata bilar. Den kan fungera som ett sätt för icke-bilägare att avstå från eller dröja med att köpa en bil

Åtgärder för ökat kollektivresande, cyklande och gående.

Den här åtgärden faller inom ramen för något som kallas mobility managment. Ett annat modeord för saken skulle kunna vara ”nudging”, som handlar om en lätt knuff i rätt riktning. I det här fallet handlar det om att man som invånare i Borås ska välja bort bil till förmån för att åka buss, cykla eller promenera om man ska någonstans. Ett exempel är prova-på-kampanjer där man åker kollektivt gratis under en period. I Lund har till exempel 45 procent av de som varit testresenärer fortsatt att resa kollektivt varje dag eller flera gånger i veckan ett år efter att kampanjen avslutats. Andra saker kommunen kan försöka bidra till, om inte annat i sin egen verksamhet, är att aktivt arbeta för en ökad andel digitala arbetsformer där fysiska transporter ersätts med digitala tjänster och möten. Kommunen är Borås största arbetsgivare så åtgärder där kan få stora effekter på trafiken, och kanske bidra till att även privata företag följer efter.

fakta

”Studien är ett smörgåsbord”

Studien blev klar under försommaren och innehåller mycket information om rådande trafiksituation samt tankar kring framtiden. Över 130 förslag presenteras i studien och graderas på olika sätt, utifrån hur svårt det är att nå målet med åtgärden, samt vad den skulle kosta att genomföra och hur lång tid det skulle ta. Karin Graad, strategisk samhällsplanerare på Borås Stad, är noga med att poängtera att alla åtgärder i studien inte ska genomföras och att det inte heller är tanken med den.

— Det är bara att summera kostnader för dessa så är det tydligt att det inte finns budget för allt. Studien ska istället ses som ett smörgåsbord av åtgärder som ska styra åt den inriktning som politiken på riksnivå har tagit samt de mål som kommunfullmäktige har tagit.

— Det som kommer hända nu är att det kommer tillsättas arbetsgrupper där man kommer avtala om vilka åtgärder som ska genomföras under du första åren.

Bläddra gärna igenom studien själv och se hur den kan påverka dig. Länk finns här https://trafikverket.ineko.se/se/åtgardsvalsstudie-noden-borås

Visa mer...
Karin Graad.
Foto: Anders Robertsson
Karin Graad.