Annons

Analys: Privatiseringar, skolval och integration de stora skillnaderna mellan partierna i Borås

De röda partierna vill riva upp det obligatoriska skolvalet och de borgerliga partierna vill se fler privata utförare i välfärden. Bortom partiernas slogans och sakpolitiska utspel finns ideologiska skillnader i Borås kommunpolitik.
Beta Borås • Publicerad 23 augusti 2018
Vår reporter har läst alla partiernas valmanifest och ser små skillnader sakpolitiskt - desto större ideologiskt.
Vår reporter har läst alla partiernas valmanifest och ser små skillnader sakpolitiskt - desto större ideologiskt.

Alla åtta partier som sitter i kommunfullmäktige i Borås har nu släppt sina valmanifest. I dessa dokument samlar partierna sina politiska förslag och inriktningar inför den kommande mandatperioden.

Alla partier vill till exempel ha en bättre skola, fler grundskolor och fler lärarassistenter. Alla partier tycker miljön är viktig och att förskolegrupperna ska bli mindre.

Annons

Då spelar det ingen roll vilket parti jag röstar på då eller? Alla vill göra Borås ”bra”? Till skillnad från valaffischerna med slogans som ”Framåt”, ”Ordning och reda i Borås” och ”Starkare tillsammans” synliggör valmanifesten – på sammanlagt 142 sidor – de ideologiska skillnaderna mellan partierna i Borås kommunfullmäktige.

Vissa partier, som KD, V och C, presenterar sina ideologiska ståndpunkter utförligt medan Miljöpartiets av förslag fullmatade manifest ger en vink av hur partiet står ideologiskt.

De stora skillnaderna mellan blocken är hur man ser på offentligt kontra privat. De rödgröna – S, V och MP– menar att kommunen är garanten för att skolan, omsorgen, kulturen och fritidslivet håller en hög kvalitet och kommer alla invånare till del, medan de borgerliga partierna – M, L, C och KD – menar att fler välfärdstjänster, såsom barnomsorg och hemtjänst, ska kunna levereras av privata utförare.

Valmanifesten kan du hitta på partiernas hemsidor eller be att få i deras valstugor på Stora torget.
Valmanifesten kan du hitta på partiernas hemsidor eller be att få i deras valstugor på Stora torget.Foto: Madeleine Bengtsson

Detta yttrar sig också i att de borgerliga vill att kommunens kostym ska minska, att den inte ska ha så många verksamheter och bolag utan fokusera på färre frågor. De rödgröna har inga såna ambitioner utan ser den offentliga sektorn som en garant för att välfärden kommer alla till del.

Argumenten för en offentlig, gemensam välfärd handlar om att ha insyn i verksamheterna, att kunna styra dem demokratiskt och att privata vinster inte ska kunna göras på skattemedel. Argumenten för ökad privatisering är att konkurrens och möjlighet att göra vinst sporrar utförare till högre kvalitet och att invånarna ska kunna välja mellan olika utförare istället för bara kommunen.

”Så frågan är: vad tycker du? Spelar det någon roll vem som utför välfärdstjänster? Vad säger dina värderingar och erfarenheter?”

De borgerliga som gärna vill se fler privata utförare går därför till val på att uppmuntra och underlätta för företag inom välfärdssektorn, i synnerhet på landsbygden där de privata utförarna än så länge inte visat så stort intresse. De rödgröna vill istället återta privatiseringar och ha verksamheter i gemensam regi.

Det finns för- och nackdelar med båda systemen så frågan är: vad tycker du? Spelar det någon roll vem som utför välfärdstjänster? Vad säger dina värderingar och erfarenheter?

En annan fråga där blocken skiljer sig åt är frågan om det obligatoriska skolvalet. Det infördes av Alliansen och SD med argumentet att minska segregationen i skolan. De rödgröna vill avskaffa skolvalet och istället minska segregationen genom att förändra skolornas upptagningsområden. De vill hellre ha en gemensam skola utan friskolor, eftersom de anser att friskolor spär på segregationen och att vinster som friskolor gör borde gå till eleverna, istället för till aktieägare.

Också här värderar de borgerliga partierna valfriheten högt och vill fortsätta med det obligatoriska skolvalet. Vad tycker du?

Annons

När det kommer till integration vill de borgerliga partierna och SD se mer krav på nyanlända, såsom språkkrav och motprestationer för att få ekonomiskt stöd av kommunen, medan V och S lyfter frågor om rasism som en av flera förklaringar till varför integrationen inte går fortare.

Vems skyldighet är det framförallt att integrationen blir bättre, den nyanländes eller majoritetssamhällets? Vad tycker du?

Om du verkligen vill förstå partierna i grunden och få kunskap om hur partierna troligtvis kommer att rösta och agera om de får makten, läs deras valmanifest. Slagord och flygblad kommer inte ge dig svaren.

Madeleine BengtssonSkicka e-post
Det här innehållet är producerat av Beta Borås. Beta Borås är en testredaktion i ett forskningsprojekt med syfte att skapa nya sätt att göra lokal samhällsjournalistik riktat till målgruppen 25-35 år. Projektet pågår till 30 september 2018 och är ett samarbete mellan Borås Tidning, Södertörns högskola, Rise Interactive och Lindholmen Science Park.
Annons
Annons
Annons
Annons